Oppositionspartierna tror inte att de centrala målen för vårdreformen – integration av vårdformerna, minskande av hälsoklyftorna och förstärkandet av basservicen – kan förverkligas om regeringen genomför valfriheten som den föreslagit i sitt lagutkast. Regeringens mål att minska på den framtida kostnadsökningen med tre miljarder euro kommer inte heller att nås, säger de.

– Alla sakkunniga säger att med den här modellen kommer kostnaderna inte att kunna stävjas utan istället kommer de att skena i väg, sade Haatainen när oppositionen presenterade sin interpellation i Helsingfors på torsdagen.

Högsta förvaltningsdomstolen gav sitt utlåtande om lagutkastet om valfriheten på onsdagen och kritiserade det bland annat för att det är oklart hur brukarnas rättsskydd tryggas och hur serviceproducenterna ska övervakas. HFD tycker också det är problematiskt att tillämpa valfriheten inom barnomsorgen och i tvångsvård.

– Jag hoppas att regeringen lyssnar ens på HFD, sade Haatainen.

Kräver parlamentarisk beredning

Riksdagsledamoten Touko Aalto (Gröna) påpekade att regeringens egen konsekvensbedömning dömer ut valfrihetslagen och att tjänstemännen sagt att valfriheten inte borde genomföras med den föreslagna tidtabellen, det vill säga att den träder i kraft i början av 2019.

– Vi har flera gånger föreslagit längre övergångstider och att valfriheten lösgörs från den nuvarande vårdreformsberedningen. Reformen borde beredas parlamentariskt för att få ett resultat som håller oberoende av regeringsskiften, sade Aalto.

SFP som talat varmt för valfrihet står också bakom interpellationen.

– Vi vill ha en valfrihet som genomförs på ett vettigt sätt och inte ökar byråkratin, sade Henriksson.

Regeringens förslag ökar byråkratin eftersom serviceproducenterna måste övervakas, enligt Henriksson.

"För viktigt för hasardspel"

Hon sade att det stora problemet med valfrihetsmodellen är att den är mycket rörig, blir byråkratisk och att det blir svårt att veta vad som finns inom ramen för valfriheten.

– Den borde förverkligas så att småföretagare kan vara med och producera service, vi vet ännu inte om det blir så. Vi får signaler från tandvårdsbranschen att stora bolag vill köpa upp små företag, sade Henriksson.

Hon påpekade också att vården ska fungera på lika villkor på båda språken men att det påverkansorgan för den språkliga minoriteten som nämns i vårdreformslagen inte får status som nämnd eller något verkligt inflytande.

– Vårdreformen är för viktigt för att spela hasard med. Ingen vet om det här blir till något eller om det leder till kaos. Man borde inte skynda som man gör nu. Vi vill ha alla kort på bordet, sade Henriksson.

Interpellationen lämnas in till riksdagen på fredag morgon.