”Tänker inte åka tunnelbana längre”, säger Anders­ Mård, känd finlandssvensk radioröst i S:t Petersburg till svenska Aftonbladet efter måndagens ­terrorattack i den ryska huvudstadens tunnel­bana, och Mård är inte ensam – i medierapporteringen­ framträder både infödda petersburgare och ut­länningar bosatta i staden och säger samma sak.

Terroristerna har lyckats med ett av sina uppsåt, att sprida rädsla.

Alla låter sig ändå inte kuvas. Ilta-Sanomat hade träffat den medelålders Oleg på en busshållplats, som efter lång tvekan om han ska säga någonting alls slår fast att dådet var ”ett omänskligt brott mot fredsamma medborgare. Men jag är inte rädd, livet måste gå vidare”.

Bombdådet krävde – enligt uppgifter när detta skrives – 14 döda och ett femtiotal skadade.

En bomb i den forna kejserliga huvudstaden ­förde också terrorn granngårds ur ett finländskt ­perspektiv. Det är betydligt närmare från Helsingfors till S:t Petersburg än till Karleby eller Jakobstad.

En bomb i S:t Petersburg var också ett trendbrott. Det har gått tre år sedan det senaste terrordådet i Ryssland, och Petersburgsborna har kanske invaggat sig i tron att det närmast är i Moskva och de sydöstra metropolerna i det ryska riket där man har anledning att frukta.

Men tisdagen visade att man inte går säker heller i Piter, som staden kärleksfullt kallas.

De senaste årens internationella terrorscen har dominerats av IS och andra islamistiska aktörer, och också nu – vid middagstid på tisdag hade ingen tagit på sig attacken – är det islamistiska grupper som står i fokus för misstankarna.

Men i fallet Ryssland har det hittills främst handlat om inhemsk eller nästan inhemsk terrorism med rötterna i det forna Sovjetimperiets sydöstra hörn i Kaukasien. Ofta har det funnits kopplingar till Tjetjenien.

Vare det sig hur som helst med de kopplingarna­ nu har bombdådet garanterat inrikespolitiska ­effekter.

Rädslan är ett effektivt vapen, och rädslan ger ­legitimitet åt skärpt kontroll av medborgarna och inskränkta friheter.

Det har vi sett efter alla de terrordåd som har drabbat väst de senaste decennierna, det har hänt förr också i Ryssland och det kommer med största säkerhet att ske också nu.

För Vladimir Putin kom terrordådet som på beställning.

Putinregimen har steg för steg skärpt greppet om medierna, inskränkt på rätten att demonstrera och låtit gripa meningsmotståndare på oklara grunder.

Terrorattacken gör att Putin kan hitta motiveringar för att ytterligare skärpningar är nöd­vändiga. Markku Kangaspuro, forskningschef vid Helsingfors universitets Alexanderinstitut säger till FNB att bombdådet ”knappast ökar människornas rätt till fri rörlighet och yttrandefrihet”.

Det luttrade ryska folket tycks ställa upp på de begränsningarna, Kangaspuro säger att attacken ­antagligen i alla fall på kort sikt ökar Putins popularitet.