”Det finns kanske hopp om att även unga människor blir intresserade av att jobba som yrkesfiskare om dessa siffror gällande ’blått guld’ besannas.”

Johanna Mattila, forskare vid Åbo Akademi, skrev så i sin blogg förra sommaren. ”Dessa siffror” syftar på följande uträkning, refererad i bloggen:

Den nuvarande finländska strömmingsfångsten uppgår till cirka 120 miljoner kilo. Värdet i pengar räknat är cirka 280 euro per ton fisk, sammanlagt 33,6 miljoner euro.

Förädlar man strömmingen på traditionellt sätt – gör skomakarlax och dylikt – ökar värdet med 60 procent, till 450 euro per ton. Tar man dess­utom vara på fiskrenset inklusive fiskoljorna och mal det till fiskmjöl får man loss ytterligare 450 euro per ton.

Totalvärde omkring 108 miljoner euro.

Ungefär där står vi nu och där har vi stått ett bra tag. Men inom ramen för det som kallas blå ­ekonomi eller blå tillväxt (efter färgen på havet med allt vad det rymmer) öppnar sig en rad nya möjligheter.

Johanna Mattila igen:

Den största värdeökningen får man om fisk­renset förädlas till olika bioaktiva föreningar: hydrolyserade proteiner, peptider, lösliga mineraler, fett­syror. De här ämnena används i hälsofrämjande kosttillskott, i läkemedel, i kosmetika.

Kosttillskott, mediciner och kosmetika är som bekant inte billigt. Ifall hela den finländska strömmings­fångsten utnyttjades också på det här sättet kunde man få en värdeökning med 5 000 ­euro per ton fisk, eller sammanlagt 600 miljoner euro.

Strömmingsfångsten kunde enligt Mattila maximalt utnyttjad ge en intäkt på närmare en miljard.

Lägger man dessutom till bifångsterna – de fiskar­ fiskarna inte riktar in sig på men får ändå – och tänker sig att vi på allvar också fiskade ”skräp­fiskar” som mört, braxen med flera och utnyttjade­ dessa fångster maximalt skulle siffran fler­dubblas igen.

Det är mot den här bakgrunden Mattila vågar antyda möjligheten till ett litet tillskott i kategorin ­yrkesfiskare.

I Österbotten är de cirka 500 – men bara ett ­mindre antal får en så stor del av sin inkomst via fiske att de platsar i kategorin yrkesfiskare på heltid. Skaran har krympt årtionde efter årtionde.

Men på grund av effektiverade fångst­metoder är den österbottniska kusten fortfarande en ­betydande strömmingskust. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av den finländska strömmings­fångsten landas i Österbotten, med lilla Kaskö som centralort.

Hur komma åt den hägrande dryga miljarden?

Aktion Österbotten och Österbottens fiskar­förbund har nyligen tagit ett intressant kliv i rätt riktning. I måndags offentliggjordes nyheten att dessa två i samarbete med naturresursinstitutet Luke, Statens tekniska forskningsinstitut VTT och Åbo universitet får en miljon i innovationsstöd för projektet Blue Welfare Network.

Detta för åren 2017 och 2018.

Åren 2019 och 2020 lossnar antagligen ytterligare­ en miljon.

Aktion Österbotten och fiskarförbundet har jobbat för det här i närmare ett år. Det började med mört och braxen – de ”skräpfiskar” fiskar­förbundets verksamhetsledare Guy Svanbäck strategiskt döpt om till smartfisk. Men efter signaler från tjänstemän vid Jord- och skogbruks­ministeriet om att omfånget borde utökas fick ­också strömmingen göra smartfisken sällskap.

Sommaren ägnade de två parterna åt att kontakta möjliga hugade företag och övriga samarbets­partners. För närvarande är antalet involverade ­företag ett tjugotal.

I höstas lämnades en första ansökan in. Sam­tidigt slipade naturresursinstitutet Luke på en liknande­ ansökan, men det blev Aktion Österbotten och ­Österbottens fiskarförbund som tog hem potten. Luke blev enbart samarbetspart, på önskemål av ministeriet.

Innovationsprogrammet siktar på att fram till 2025 höja värdet på fiskeriprodukter längs hela värdekedjan med flera hundra miljoner.

Alltså även för fiskarna.