– Vi tar hand om löpgravarna. Vi städar om våren och på hösten tar vi ner sly så att de inte växer igen, säger barnträdgårdsläraren Kaisa Harju.

Förskolflickan Maisa Vasala vet att löpgravarna är hundra år gamla och att soldater använt dem. Hon och de andra i dagisets förskolgrupp tycker det är roligt att springa i dem och bygga kojor av brädor som finns där.

Harju säger att det är lika viktigt att barnen vistas och leker i skogen som att man städar eftersom det att man går omkring håller löpgravarna öppna.

Barnen skrev också under avtal

Löpgravarna hörde till en större försvarskedja som Ryssland byggde för att skydda Helsingfors och S:t Petersburg mot tyskarna. Men löpgravarna användes aldrig i några strider.

Förskolbarnen fick bekanta sig med områdets historia i höstas när gruppen deltog i den europeiska tävlingen Vår kulturmiljö. En tävling de vann.

– Vi besökte museicentret Vapriikki för ett drygt år sedan för att underteckna att avtal om att sköta området. Barnen skrev också under, säger Harju.

Löpgravarna och kring 20 andra fornlämningar eller gamla byggnader bjuds ut i verksamheten "adoptera ett fornminne" i Birkaland. De som ingår ett avtal om att sköta ett monument åtar sig att skydda det mot tidens tand.

Förening, skola eller samfund kan sköta fornlämning

Museiverket välkomnar Birkalands initiativ eftersom det av ekonomiska skäl slutat sköta om fornlämningar. Nu vill verket att frivilliga även på andra håll i landet skulle ta efter Birkalands modell

– Museiverkets roll är numera att ge råd om hur man tar hand om fornlämningar, hålla ett underhållsregister, och dela ut bidrag. Verket övervakar också skötseln av fornlämningarna, det är verksamhet som kräver tillstånd, säger intendent Olli Soininen.

Museiverket har genom årens lopp haft hand om kring 550 fornlämningar. Det har bland annat handlat om begravningsplatser från järntiden, jordbefästningar och fornborgar. Det finns med andra ord mycket att skydda i Finland. Soininen berättar att man kan ingå avtal om skötsel för ett objekt om markägaren än positivt inställd och om det inte kräver för mycket jobb.

Det kan vara exempelvis en förening, ett samfund eller en skola som sköter en fornlämning.

– Det bästa är när folk föreslår ett ställe de själva känner till, är intresserade av och vill ta hand om, säger arkeolog Kreetta Lesell på Birkalands landskapsmuseum.

Museiverket har ett register över arkeologiska objekt runt om i Finland.