Gruppen, som specialiserar sig på undersökningar av hatretorik på nätet, grundades i mars. Fall som misstänks vara brottsliga, till exempel ärekränkningar och olaga hot, står i fokus.

– Gruppen utreder ungefär trettio fall för tillfället. Största delen av dem är såna att gruppen börjat undersöka dem på eget initiativ, säger kriminalöverkommissarie Jonna Turunen på Helsingforspolisen.

Hets mot folkgrupp är den vanligaste misstanken i de undersökningar som pågår, uppger hon.

– Största delen av dessa fall är såna där hatretorik spridits på Facebook. I de flesta fallen har hatretoriken kopplingar till religion, etniskt ursprung eller sexuell läggning, säger Turunen.

Nätpoliser drabbas

Sedan tidigare finns det ett antal poliser som i huvudsak jobbar på nätet. Hatretorik är ett minst sagt bekant fenomen för dem, uppger Riku Sukari som varit nätpolis i sex år.

– Jag har tydligt märkt att stämningen blivit sämre och språkbruket i takt med det rört sig i en mycket oönskad riktning, säger Sukari som ofta rör sig på debattforum på nätet.

Att en polis anmäler sin närvaro kan ofta ha en lugnande effekt på nätdebattörerna. Detta trots att aktiva ingripanden bara görs i fall där nätpolisen anser att ett brott begåtts.

– Ofta märker folk om en polis går med i en grupp eller ber om att få vara med. Ibland kan en vänförfrågan skapa så mycket press att allt stannar där. Om det inte gör det så kan jag delta i diskussionen och föreslå mer eftertanke i diskussionen, säger Sukari.

Nätpoliserna uppträder inte anonymt, utan går alltid ut med både namn och bild.

– Om jag till exempel skriver om hatbrott så synas det med förstoringsglas och jag får verkligt kraftig och osaklig kritik, säger Sukari.

Nätpoliserna överväger att ändra praxis och göra som i vissa andra länder – skapa en grupprofil i stället för att uppträda personligen. Överinspektör Kilpeläinen på Polisstyrelsen har många exempel på svåra situationer.

– Det är ganska bister behandling som nätpoliserna tvingas stå ut med. Systematiskt spridd falsk information, uppgrävda uppgifter om familjen och barnen. Världen har nog på sitt sätt blivit ganska usel, säger Kilpeläinen.