I många kommuner, däribland Jakobstad, uppmanas patienterna ringa ett telefonnummer för att få reda på vad proven visade. Telefontiden är begränsad och köerna långa. I många fall tvingas patienten lägga på luren med outrättat ärende.

Varför gör vi på detta viset?

Frågan är berättigad mot bakgrund av de oändliga möjligheter som erbjuds i digitaliseringen. I stället för att patienter och personal ska ödsla tid i telefonen borde det gå att få alla nödvändiga uppgifter levererade per sms eller uppladdade i kanta.fi-systemet.

Men dessvärre tycks kvarnarna som vanligt mala långsamt inom den offentliga sektorn i allmänhet och vårdsektorn i synnerhet.

I princip är det bara skatteverket som tycks ha fått ändan ur vagnen då det gäller digital service, och med gott resultat. Just nu är det högaktuellt för privatpersoner att komplettera sin skattedeklaration, något som går alldeles utmärkt att göra på hemdatorn.

Skatteverket har också belönats med en hög användargrad för de digitala tjänsternas del. Över 80 procent av befolkningen har någon gång använt sig av skatteverkets digitala tjänsteutbud.

Men å andra sidan är också den höga andelen kanske också delvis framtvingad med hjälp av kraftigt begränsade öppethållningstider för de få fysiska skattekontor som finns kvar.

Men vad göra då vi har allt svårare att få den offentliga sektorn finansierad? I en hårdnande internationell konkurrens har vi inte möjlighet att hålla samma höga skattenivå som tidigare och det ger underskott i den offentliga ekonomin.

Digitaliseringen är i den meningen ett av de få verktyg vi har för att minska personalbehovet och därmed också kostnaderna. Alla kundservicefunktioner som går att automatisera kommer ändå på sikt att bli automatiserade.

I Danmark har myndigheterna tillgripit tvång för att lyckas med digitaliseringen. Alla 15 år fyllda blev redan år 2014 förpliktigade att öppna en digital postbox för myndighetsärenden. (HS 7.5)Det danska digitaliseringsprojektet har involverat kommuner, organisationer och banker.

I fjol hade inte mindre än 37 miljoner ärenden redan registrerats, allt från pass- och receptärenden till studielån. Om man också räknar in företagen överstiger antalet elektroniska ärenden i Danmark över 100 miljoner.

Också hos oss finns planer på en elektronisk postlåda som skulle tas i bruk från och med år 2018, men vår regering vill inte veta av något tvång. Tanken är att alla myndighetsärenden ska samlas till en enda lucka i vilken medborgarna kan identifiera sig med bankkoder.

Statsmakten har redan slagit fast att den inte kommer att finansiera datorer för medborgarna. Men eventuellt kommer projektet att involvera någon form av extra utkomststöd för låginkomsttagare.

Beredskapen att använda sig av digitala tjänster har vuxit i Finland. I dag är 70 procent redo att sköta sina kontakter till myndigheterna digitalt medan motsvarande andel år 2014 var 57 procent.

Om den offentliga sektorn inte försnabbar övergången till ett kundvänligt, digitalt tjänsteutbud kommer den att bli utkonkurrerad av privata krafter. Detta delvis som en följd av att digitaliseringen eliminerar geografiska avstånd.

Varför besöka ett lokalt hvc om du kan få bättre service hos en digital vårdcentral och en app som registrerar dina kroppsfunktioner i den egna mobiltelefonen?