Enligt Häkkänen borde man bedöma nyttan av att påskynda lagstiftningen noggrant i stället för att lagändringarna skulle godkännas i vanlig ordning när det gäller ändringar i grundlagen. Han påpekar också att underrättelselagen ändå skulle träda i kraft först i slutet av valperioden.

Statsminister Juha Sipilä (C), inrikesminister Paula Risikko (Saml) och försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) hoppas att underrättelselagen kunde behandlas som ett brådskande ärende i riksdagen, vilket skulle innebära att ändringarna träder i kraft redan under den pågående valperioden.

Enligt Häkkänen ska man endast i specialfall använda sig av metoder för att påskynda lagstiftningen när det gäller ändringar i grundlagen.

– Grundlagsordningen har gjorts för att medborgarna mellan valen ska kunna bedöma ifall det är nödvändigt att ändra grundrättigheterna. Nu har vi exempel från Ryssland och Turkiet där grundlagsordningen har brutits ner på vissa sätt, säger han.

Häkkänen säger att man i dessa tider helst ska vara försiktig med tankar om att grundlagen inte får stå i vägen för stora ändringar som man vill få igenom under sin valperiod.

– Jag tycker att vi i Finland borde se grundlagens begränsande roll som helig. Tröskeln för att påskynda grundlagsändringar måste vara väldigt hög, säger Häkkänen.