Componenta flyttade bort sitt gjuteri år 2013 och följande år lade Rettig ICC ner sin produktion i Jakobstad. Det uppsving som båtbranschen i Jakobstadsregionen upplever just nu har också föregåtts av några svaga år.
Det försvagade sysselsättningsläget kan ha bidragit till att befolkningen i Jakobstad minskade med ett 100-tal personer mellan åren 2015 och 2016. Även följande år tappade staden en del invånare.
Samtidigt som inkomsterna minskar är investeringsbehovet större än någonsin. Staden har ovanligt många mögeldrabbade fastigheter, bland annat på utbildningssidan, medan den så kallade BI-fastigheten är utdömd som en följd av att den är byggd på en gammal soptipp.
Äldreomsorgen haltar samtidigt som det nya servicebolaget Alerte ännu behöver några år på sig för att komma på fötter. Det betyder sammantaget att Jakobstadsborna står inför en intressant höst i lokalpolitisk mening.
För att Jakobstad fortsättningsvis ska vara attraktiv i nya invånares ögon kan kommunpolitikerna inte strypa tomtplaneringen eller gå in alltför kraftigt i gruppstorlekar och rätten till subjektiv barndagvård. Det gäller alltså att hitta tillräckligt stora, strukturella sparobjekt som inte inverkar negativt på livskvaliteten.
En effektivare användning av friska skolbyggnader är i den meningen ett eftersträvansvärt mål. Politiker från båda språkgrupperna borde enas om att den skola som föräldrarna just nu prioriterar högst, det vill säga Språkbadsskolan, i princip borde få husera i den bästa skolfastigheten i staden.
"Vasa och Korsholm är sannolikt en kommun år 2020. Då talar vi om ett Stor-Vasa med 87 000 invånare som ska jämföras med Jakobstads 19 000 invånare."
Kenneth Myntti
Det är snudd på skandal att ett av Jakobstads absoluta trumfkort ska vandra från den ena mögelfastigheten till den andra. Till all lycka har språkbadet bidragit till att knacka hål på den gamla myten om att olika skolfastigheter talar olika språk.
I det läge Jakobstad just nu befinner sig kan språklig bodelning i skolnätet inte längre försvaras. Kommunpolitikerna är tvungna att fördomsfritt titta på skolnätet som en helhet.
Men trots att de nyvalda kommunpolitikerna skulle lyckas uppnå årets effektiviseringsmål om en miljon euro kommer Jakobstad inte på sikt att ha råd att finansiera infrastrukturen för ett tre gånger större område än stadens eget.
Tecknen syns redan i skyn: Om regeringen lyckas ro vård- och landskapsreformen i hamn kommer vi att få se många kommunfusioner.
Vasa och Korsholm är sannolikt en och samma kommun senast år 2020. Då talar vi om ett Stor-Vasa med 87 000 invånare som ska jämföras med Jakobstads drygt 19 000 invånare.
Det betyder ohjälpligt att den österbottniska tyngdpunkten förskjuts söderut. Ett Jakobstad med 43 000 invånare eller – i bästa fall – ett Jakobstad med 49 000 invånare skulle utgöra en betydligt konkurrenskraftigare motpol till landskapets huvudort Vasa.
Den större befolkningsmängden gäller för en ny Jakobstadskommun som också inkluderar Kronoby. De investeringar som för närvarande är aktuella i Larsmo kan uppfattas som en bekräftelse om att Larsmopolitikerna har insett att en samgång med Jakobstad ligger nära i tiden.
Förhoppningsvis är de nyvalda kommunpolitikerna i Pedersöre och Nykarleby inte lika bångstyrigt emot fusionstanken som den äldre stammens politiker.
I dagens läge lockar Jakobstadsregionens olika svenskspråkiga gymnasier elever från grannkommunen genom olika typer av specialiseringar och förmåner av typ busskjutsar. Kommunerna i en och samma region motarbetar varandra i stället för att enas i en kamp mot reella, yttre konkurrenter.
En attitydförändring är nödvändig. De nyvalda beslutsfattarna har alla möjligheter till en samlad offensiv för Jakobstadsregionens del.