Det har knappast varit en medveten strävan, utan snarare ett resultat av flera olika samverkande faktorer. Den ­geografiska fördelningen av posterna är bara en del av helheten och i det här fallet har full rättvisa inte kunnat uppnås. Jämställdhetslagen har även bidragit till det uppkomna läget. Och förstås också valresultatet.

I den situation som uppstod inför valet kom försvaret av byskolorna att dominera debatten.­ Det ­bidrog sannolikt till att man i de fusionerade ­delarna samlade sina krafter kring de ”egna”­ ­kandidaterna. Resultatet blev att de personliga röste­talen blev relativt höga. I förhandlingarna om fördelningen av de olika posterna har röste­talet uppen­barligen fått en kraftigare betoning än tidigare.

Framför allt inom Centern blev det en upp­görelse som ledde till de personval som vi nu fick. Val­resultatet avgjorde i hög grad vem som bemannar de tyngsta posterna.

Frågan är sedan vad denna konstellation har för betydelse för Karlebys utveckling och orientering.

Knappast innebär det att centrum utarmas. Det troliga är att centraliseringen av servicen fort­sätter, sannolikt med ökad intensitet. Olika faktorer bidrar till att det blir allt svårare att för­svara servicen i utbyarna. Ekonomin kan fungera som en universalmotivering för åtgärderna.

Personalen kan användas effektivare och fastighets­kostnaderna kan fås ner. Många tvivlar dock på hur stora summor som man sparar in. Det är i ­regel de som bor i glesbygden som i praktiken står som förlorare.

Men det finns även andra argument som används för att kunna centralisera servicen. Mångsidig­heten brukar ofta användas. En centraliserad service har bättre möjligheter att erbjuda en större bredd i utbudet.

Digitaliseringen väntas även ge nya möjligheter. Digitalt kan service förmedlas jämlikt oberoende av var man bor.

Den nya stadsstyrelsen har ingen bekväm sits ur den synvinkeln. De fusionerade stadsdelarnas ­egna representanter ser sig sannolikt tvungna att bidra till en centralisering som de kanske inte i första hand önskar sig.

Den stadsstyrelse som nyligen valdes ska givetvis se helheten. Sedan fusionen 2009 har samhörig­heten tilltagit. De flesta ser Karleby som en enhet och beslutsfattarna förväntas fatta de beslut som är de bästa för hela staden.

I och för sig flyttas en stor del av dagens service­ över på landskapet. På landskapet ankommer att upprätthålla servicenätet inom bland annat­ vården. Som största kommun i Mellersta Öster­botten har Karleby inflytande även i landskapet, ­åtminstone informellt.

Frågan hur Karleby ska orientera sig i sam­arbetsfrågor har ofta lett till schismer. Center­folket i landskapet har oftast ritat blickarna norrut, medan­ en majoritet i Karleby har föredragit en sydlig orientering.

Ifall landskapsreformen blir av som planerat under­lättas Karlebys sits på många sätt. Sjukvårdssamarbetet sker i första hand med Uleåborg. En stor del av det praktiska samarbetet sköts av landskapen i framtiden. Landskapen försöker hitta modeller för när och hur de kan samverka. Målet ­måste vara att söka de mest praktiska lösningarna.

Även om en stor del av dagens budgeter flyttas bort från kommunerna kommer ekonomin att uppta en stor del av den nya stadsstyrelsens uppmärksamhet. Karleby har liksom många andra kommuner stora hål i sin ekonomi. Kommunerna har tvingats bidra till att förbättra statens ekonomi.

I många kommuner har dessutom problem med inomhusluften i fastigheterna skapat stora kostnader. Fastigheterna är sannolikt i framtiden en av kommunernas stora utmaningar.

Att skapa förutsättningar för näringslivet är en annan tyngdpunkt i dagens kommuner. Inte heller här har de politiska beslutsfattarnas hemadresser någon avgörande betydelse.

Vi får hoppas att de nya beslutsfattarna i kommunerna kan visa upp samarbetsvilja och tolerans. Onödiga tillspetsningar har tyvärr blivit slen­trian. Medborgarna får lätt uppfattningen att politik är mest käbbel. Det leder lätt till att intresset för att medverka undergrävs.