Praktik och stödd sysselsättning ökar möjligheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning att hitta jobb på den fria arbetsmarknaden. Det visar en undersökning som gjorts av Arbetshälsoinstitutet, Kehitysvammaliitto och Institutet för hälsa och välfärd.

Stödarbete betyder att en handledare hjälper den sökande att hitta jobb och arbetsgivaren att anpassa anställningsförhållandena. Däremot hjälper arbets- och verksamhetscentren inte personer med utvecklingsstörning att hitta jobb. Förbundet Kehitysvammaliitto kritiserar det faktum att officiella instanser fortfarande skickar dem till arbetscentralerna.

– Invalidpensionen för personer med utvecklingsstörning och lönen borde samordnas bättre och det snabbt. Om inkomstgränsen på drygt 700 euro överskrids får man för närvarande inte lyfta pension. Varför inte i stället ordna det så att pensionen minskar i takt med att inkomsterna stiger? frågar forskaren Hannu Vesala vid förbundet.

För det andra anser Vesala att arbetscentralerna i snabb takt borde utvecklas så att de snarare motsvarar arbetsträningscentraler.

– Och attityderna måste förändras. Till exempel kommunerna har en enorm roll som vägvisare.

Många jobbar utan att få lön

Vesala tycker det är obegripligt att stödarbete fortfarande inte är den vanligaste anställningsformen för personer med utvecklingsstörning. Vid stödarbete får arbetsgivaren lönesubvention och betalar i praktiken själv bara hälften av minimilönen från egen ficka.

Vanligare är det med öppet arbete, en form av habilitering där brukaren får en flitpenning på 0–12 euro per dag. En undersökning Kehitysvammaliitto gjorde ifjol visade att majoriteten av personerna med utvecklingsstörning som har ett öppet jobb har arbetat för samma arbetsgivare i åratal – utan lön.

– Ingen håller ju fast vid en arbetstagare som inte är bra på det hen gör. Varför då inte betala lön? säger Vesala.

Endast tre procent av personerna med utvecklingsstörning i arbetsför ålder i Finland har avlönat arbete. Motsvarande siffra i Storbritannien är 5–11 procent och USA kring 10 procent.

I fjol ratificerade Finland FN:s konvention om rättigheter för personer med utvecklingsstörning. Syftet med konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med utvecklingsstörning. Detta är något som inte är verklighet i dagens Finland, säger organisationerna som jobbar med och för dessa finländare.