Det går inte att snåla sig ur miljöhotet genom radikalt minskad konsumtion. Tvärtom, det är konsumtionen som göder den teknologiska utveckling som löser miljö- och andra problem. Korsholmaren Rune Westergård konstaterar därför i sin bok ”Ett jordklot räcker”, som utkom hösten 2016, att vi måste omvärdera vår syn på konsumtionen, och se den som en positiv urkraft som ska betraktas i ett längre tidsperspektiv.

Samtidigt är Citecgrundaren Westergård fullt medveten om att det finns konsumtion som inte är bra, utan skadlig.

De senaste årtiondenas miljödebatt har enligt Westergård nog skickligt beskrivit symptomen på det som är fel.

Däremot är diagnoserna och därmed medicinen inte rätt. Överkonsumtion är inte en bov. Fossila bränslen är det inte heller, det är koldioxidutsläppen som är problemet. Och de kan åtgärdas genom teknologi redan nu.Han är inte heller klimatskeptiker och inser också att teknologiutvecklingen kan ge nya problem, som i sin tur måste lösas av fortsatt utveckling.

Ozonhålet är ett exempel på detta. Det gjordes en politisk överenskommelse som förbjöd freongaser, samtidigt som den teknologiska utvecklingen hittade andra lösningar. Politisk styrning behövs också. Men det viktiga är att teknologiutvecklingen är en del av evolutionen, den leder hela tiden framåt i betydelsen att vi får det bättre.

Konsumtionens plats i ekvationen är att den står för det naturliga urvalet. Ökad konsumtion medför tydligare styrning från konsumenterna. Men det här gäller inte enbart masskonsumtion. Även på en så specifik produkt som operationsrobotar sker ett urval av specialiserade expertkonsumenter.

Det här tankesättet leder till att Rune Westergård talar mot att det skulle vara entydigt positivt att produkter har lång livslängd. Se på hushållsapparater till exempel, de är allt mer energi- och vattensnåla. Byter man dem ofta är det bättre för miljön.

Westergårds tankar sammanfaller med den hype som nu råder kring den cirkulära ekonomin. Produkter och tjänster i en cirkulär ekonomi designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. Alla produkter tillverkas på ett sätt så de går att plocka isär och materialen

Exempelvis är den återanvändning som sker i en gammal bilskrot ett utmärkt bevis på att den cirkulära ekonomin inte är något nytt påfund, processen har bara fått ett beskrivande namn.

Ett annat regionalt exempel har vi i kemiindustrin i Karleby, som i tiotals år utvecklat cirkulär ekonomi i stor omfattning. Eller avfallsförbränningsanläggningen Westenergy i Korsholm som lyckats sänka deponin från 70 procent till en nivå som nu är under en procent.

Det är enligt Westergård därför kontraproduktivt att tala om att konsumtion är av ondo – förutom att även det är ägnat att ge folk ångest, över att de konsumerar för mycket.

Det behövs inte bara mycket konsumtion, det behövs också lyxkonsumtion, hävdar Westergård. Såväl cykeln som mobiltelefonen betraktades till en början som onödig lyx som unga män köpte bara för prestigen. Men det gav upphov till teknologisk utveckling, lockade fler konsumenter, priserna gick ner och nu är både cykeln och mobiltelefonen produkter som är ytterst viktiga för såväl miljön som levnadsstandarden i fattigare länder.Ju mer konsumtion desto fortare utvecklas produkterna till det bättre. Och det är viktigt inte minst i globalt perspektiv.

Sett ur miljösynpunkt har dessutom teknoevolutionen de senaste 50 åren radikalt minskat koldioxidutsläppen i förhållande till uträttat arbete för all teknologi som omger oss.

Westergårds övertygelse är därför att vi går mot ett allt mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt världssamhälle som en ofrånkomlig konsekvens av evolutionen. Därför framtidstro - inte framtidsångest.

Hans tes om att det inte existerar något motsatsförhållande mellan ett gott liv och fortsatt teknologidriven tillväxt, får dock knappast medhåll av alla miljö- och klimataktivister.