I tisdags (4.7) figurerade Vasas så kallade starka man, Joakim Strand, i en helsidesintervju i riks­draken Helsingin Sanomat.

I intervjun får läsarna ta del av Strands visioner om Vasa som Finlands nya kiseldal, hans dröm om en bro över Kvarken och hans tankar om Vasa som en viktig nod i en logistisk led till de stora världsmarknaderna.

Läsarna får veta att världen just nu skriker ­efter den intelligenta och miljövänliga energi­teknologi som finns i ymniga former i Vasa och att en ­etablering av Teslas ackumatorfabrik vore grädde på ­moset för Vasas del.

Visst, det är bra med drömmar. Men samtidigt harmonierar alla dessa strandska visioner inte särskilt väl med de karga realiteterna i det nyhetsflöde som vi österbottningar nås av för tillfället.

I går kom nyheten om att Vasa inte längre är med i spelet kring Northvolts ackumatorfabriks­etablering. Det blir endera Skellefteå eller Västerås som tar hem alla de jobben.

Vasaborna försöker nu sätta band på besvikelsen­ genom att utmåla Northvolt som en sparring­partner och övning inför kommande etableringar.­ Men helt klart är detta ännu en i raden av flera motgångar för Vasa under senare år.

I söndags (2.7) berättade Pohjalainen om att Vasa för några år sedan har börjat tappa befolkning till Helsingfors och andra tillväxtcentra. Ännu år 2015 hade Vasa en tillväxt om 100 personer, men år 2016 förlorade Vasa hela 260 personer i den nationella flyttningsrörelsen.

Orsaken är att Vasa har blivit av med en massa­ jobb på senare år. Tillväxttrenden i syssel­sättningen bröts år 2012. År 2013 tappade Vasa 217 jobb och år 2014 gick staden miste om hela 630 jobb.

För år 2015 finns ännu ingen officiell statistik att tillgå, men enligt en förfrågan till de största arbetsgivarna har omkring tusen jobb försvunnit under det året. Bland de företag som har minskat personal under senare tid nämns också de stora aktörer av typ Wärtsilä och ABB som lyfts fram som framgångsfaktorer i Strandintervjun i HS.

Forskning har visat att flyttbenägenheten står i direkt proportion till utbildningsnivån. Ju högre utbildning människor har desto mer benägna att flytta är de i ett läge då de egna möjligheterna till vettig sysselsättning tryter.

För tillfället uppskattas Vasa förlora omkring 100 personer per år. Den verkligheten har bidragit till att Vasa i dag snarare ska jämställas med mer ­statiska orter som St Michel, Tavastehus, Björneborg och Kouvola än tillväxtinriktade universitetsorter av typ Helsingfors och Uleåborg.

Ett av Vasas stora problem är ensidigheten i ­näringsstrukturen. Staden har satsat det mesta på energiteknologin som kan ge enorma fördelar om allt går vägen, men som kan äventyra hela regionens framtid om det går snett.

Det är beklagligt med tanke på den status som drivmotor som Vasa har haft och fortfarande har i österbottniska sammanhang. Till exempel hade­ ­Jakobstad liknande problem som Vasa har nu ­under den tid då staden var alltför beroende av den konjunkturkänsliga cellulosa- och pappers­industrin.

Det är ett helt landskap som lider av att motorn hostar och hackar. Journalisten Jari Jurkka frågar sig i en kommentar på nyhetsplats i Pohjalainen (2.7) om Vasa de facto har den dragningskraft som skulle behövas i nuläget.

Jurkka landar i slutsatsen att Vasaregionen behöver­ mer ingenjörskraft i åldern 25–34 år och att ­regionen därför också borde satsa på mångkulturalitet som så att säga gynnar arbetskrafts­invandring.

Också Österbottens handelskammare har på senare­ tid luftat sin oro för arbetskraftsbrist som en allvarlig hämsko för den österbottniska samhällsutvecklingen. Med andra ord är allt i Vasa inte så rosenrött som Joakim Strand vill hävda.

Men Strand har givetvis rätt i att möjlig­heterna finns. Till Strands försvar kan också sägas att ­optimism och framåtanda alltid vinner över pessimism. Den som gräver ner sig i bekymren kommer aldrig vidare.

I ett nationellt perspektiv är sysselsättningsnivån i Österbotten fortfarande på en god nivå. I och med att näringslivet är exportdrivet kan vi också räkna med att Vasa och Österbotten kan dra nytta av att utsikterna inom världsekonomin blir ljusare.