– Det är verkligen mycket oroande, säger Carina Aaltonen (S), ordförande för social- och miljöutskottet på Åland.

I en färsk forskningsrapportrapport från Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet kartläggs koldioxidavtrycket kopplat till hemmet i 177 regioner i 27 EU-länder. Rapporten visar att Åland är i topp av alla områden i mängden utsläpp, med 5,5 ton koldioxid per person. Kanarieöarna hade lägst avtryck med endast ett ton koldioxid per person.

Även om Åland har EU:s största koldioxidavtryck när det kommer till de utsläpp som är kopplade till hemmet, så har regionen ändå inte det högsta totala avtrycket, påpekar Diana Ivanova, doktorand och författare till forskningsrapporten.

– Jag tycker att det här är viktigt att påtala eftersom olika konsumtionskategorier har helt olika faktorer bakom sig, säger hon.

Till exempel skulle ökande inkomster kunna förklara mycket av utvecklingen av koldioxidavtrycket som kommer med klädkonsumtion, service och fabrikstillverkade produkter, medan det är en faktor som bidrar med väldigt lite förklaring till utsläppen från hemmet.

Delas mindre

Varför är Åland värst? Åland har högst konsumtion av elektricitet och flytande bränsle per capita i Finland. Jämfört med andra finska regioner spenderar regionen dessutom mer pengar på faktisk och beräknad hyra, bostadsunderhåll, vattenförsörjning, avfallsinsamling och annan boendeservice.

De utsläpp som är kopplade till hemmet förklaras till stor del av hushållets storlek, temperatur och elblandning. Jämfört med till exempel Sverige kommer Finlands el till lägre andel från förnyelsebara källor och har dessutom en hög kolintensitet.

I hela EU är Finlands hushåll bland de minsta. Dessutom är husen stora och har många rum att värma upp.

– I ett hus med en eller två boende delas det mycket mindre på apparater, energi och byggmaterial, vilket kan förklara en del av hushållens inverkan på avtrycket, säger Diana Ivanova.

Finns alternativ

Hur man värmer upp huset spelar också stor roll för mängden koldioxidutsläpp. Värmepump, vedeldning och pellets är till exempel alternativ som bidrar till mindre utsläpp än bland annat el eller olja.

Det är något man borde fundera på särskilt i Finland eftersom vintrarna är så kalla och kräver uppvärmning, menar Diana Ivanova.

– Självklart finns det saker man kan göra för att minska hemmets klimatpåverkan, speciellt genom att byta till mindre kolintensiva luft- och vattenuppvärmningskällor.

Men det finns också förändringar vi kan göra i vårt beteende.

– Särskilt när det kommer till den mängd el och bränsle vi använder, till exempel genom att nöja sig med lite lägre inomhustemperaturer, säger Diana Ivanova.

”Oroväckande”

Att Åland ligger i topp för utsläppen från hemmet är inte så konstigt, menar Carina Aaltonen, ordförande för social- och miljöutskottet i lagtinget.

– Det är många som har fritidsbostäder där någon form av uppvärmning är i gång året runt. Vi har också stora bostäder med många kvadratmeter per person. Jämfört med i resten av Finland har vi många egnahemshus, säger hon.

– Däremot är det verkligen mycket oroväckande. Det är ett hållbarhetsgap som måste minskas.

Ur en hållbarhetsaspekt borde koldioxidutsläppen minska till mindre än två ton koldioxid per person, menar hon. För att det ska lyckas efterlyser hon en konkret plan.

– För att klara de klimatmål som vi faktiskt lovat när vi ingick Parisavtalet behövs att landskapsregeringen kommer med en tydlig plan för vilka nivåer vi ska vara nere på vilka år.

Hon framhåller också att det är viktigt att inte bara fokusera på den enskilda individen. Både den offentliga sektorn och näringslivet måste inbegripas i strategin.

Koldioxidutsläpp kopplade till bostad

  • Innefattar alla koldioxidutsläpp som är kopplade till hemmet och delas in i direkta och indirekta utsläpp.
  • Till direkta utsläpp räknas förbränning av bränsle som används till bland annat matlagning och uppvärmning av bostaden.
  • Indirekta utsläpp är de som uppstår vid produktion och transport av material som elektricitet och bränslen, avfall och vatten, träprodukter och annat.
  • Ungefär 22 procent av EU-hushållens koldioxidavtryck är kopplat till boende. De utsläpp som är direkt kopplade till hushållet står för ungefär 28 procent av boendeavtrycket, bland annat på grund av bränsleförbrukning för uppvärmning.