Alliansen, alltså de fyra borgerliga partierna, förklarade sitt misstroende under onsdagsförmiddagen och strax efter det följde Sverigedemokraterna efter. De fem partierna har en majoritet, nästan 190 ledamöter av 349. Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet utgör alltså en minoritet i riksdagen.
Flera av regeringens ministrar samlades under eftermiddagen i regeringsbyggnaden Rosenbad i centrala Stockholm.
Statsministern och Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven väntades kommentera det politiska läget under onsdagen, men Löfven höll sig borta från offentligheten. Däremot meddelades det på onsdagskvällen att han håller en presskonferens på torsdag morgon.
Politikforskare som intervjuats av svenska medier anser att det inte alls är omöjligt att de tre ministrarna som befinner sig mitt i stormens öga avgår redan före en egentlig misstroendeomröstning. Det går inte heller att utesluta en mer omfattande regeringskris eller hela regeringens avgång.
– Ministrarna kan välja att avgå om de inser att slaget är förlorat. Stefan Löfven kan också hota med att avgå eller med att utlysa nyval men jag undrar om tre ministrar är tillräckligt mycket för att få regeringen att ta till sådana motvapen, säger Torbjörn Larsson, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Expressen.
Väsentliga ministrar drabbade
Misstroendeförklaringen beror på informationsläckan vid Transportstyrelsen som fått hela landet att vackla.
I samband med att IT-driften vid Transportstyrelsens lades ut fick flera utländska anställda, som inte genomgått en säkerhetsprövning, tillgång till så kallad skyddsvärd information.
De fem oppositionspartierna har riktat sitt misstroende i samband med läckan mot tre av regeringens väsentliga ministrar, försvarsministern Peter Hultqvist, inrikesministern Anders Ygeman och infrastruktursminister Anna Johansson, som bland annat ansvarar för transportfrågor.
Försvarsminister Hultqvist har varit en central person för försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige under de senaste åren. Hultqvist har även rötter här; hans mamma är från Finland.
"Ansvarslöst beteende"
De borgerliga partiernas ledningar ser allvarliga brister i hur den rödgröna regeringen har burit sitt ansvar för informationsläckan och hur regeringskansliet över huvudtaget behandlat läckan.
– Jag tycker det är vårt ansvar som folkvalda att snabbt och resolut markera att vi inte accepterar denna ansvarslöshet, sade Centerns partiordförande Annie Lööf på en presskonferens i Stockholm på onsdagsförmiddagen.
Vänsterpartiet anslöt sig inte till Alliansen och Sverigedemokraterna i deras misstroendeförklaring mot de tre ministrarna. Däremot förklarade Vänsterpartiet sitt misstroende för infrastruktursminister Anna Johansson.
Dessutom kräver vänstern att den tidigare borgerliga regeringens roll i utläggandet av IT-driften ska utredas. 2014 övergick makten från de borgerliga partiernas regering till den nuvarande rödgröna regeringen.
Förutsatt att det politiska läget inte leder till förtida riksdagsval håller Sverige riksdagsval i september nästa år.
Källor: Aftonbladet, Expressen, TT
Så funkar en misstroendeförklaring
- I Sverige kan riksdagen tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.
- Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.
- Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.
- Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.
- Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.
- Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått.
- Källa: Riksdagen
Svenska riksdagens misstroendeförklaringar
- Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.
- Oktober 2015: SD lägger misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S). Alliansen lägger ned sina röster och misstroendeförklaringen röstas ned med stöd av V.
- Januari 2015: SD begär misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). SD röstar för, Alliansen lägger ned sina röster och S, V och MP röstar mot.
- Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).
- Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).
- November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).
- Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.
- Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175–174.
- Källa: Sveriges riksdag
Detta har hänt
- I april 2015 får IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.
- Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektören Maria Ågren på Transportstyrelsen att avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.
- I juni ifrågasätter internrevisorn om beslutet är rätt. Styrelsen agerar inte.
- Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften. Oro finns att känsliga uppgifter kan hanteras fel.
- I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren om misstanke om att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. Då får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.
- I mars 2016 informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.
- I början av januari 2017 får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvar för myndigheten, vetskap om problemen.
- I slutet av januari får Ågren sluta med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".
- Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor.
- Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson (S) att myndighetens styrelseordförande Rolf Annerberg får sluta.
- Regeringens hantering KU-anmäls av Mikael Oscarsson (KD).
- Den 19 juli rapporterar DN att det bland uppgifterna funnits information som möjliggör spårning och registrering av individer med hemliga adresser och skyddad identitet.
- Den 21 juli öppnar oppositionen för misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd. Dagen därpå, den 22 juli, öppnar även Sverigedemokraterna för att väcka eller stödja en misstroendeförklaring och den 23 juli ansluter sig även Vänsterpartiet.
- Efter flera informationsmöten med de inblandade ministrarna tycker Alliansen inte att de förklaringar som regeringen Löfven har fört fram håller. Den 26 juli meddelar de att de kommer väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar.
- Källor: Dagens Nyheter, Expressen, regeringskansliet