Migrationskrisen i Europa sätter ytterligare press på att ta emot fler flyktingar. Inrikesminister Paula Risikko (Saml) säger att kvothöjningen kommer att behandlas i regeringens budgetförhandlingar i höst.
Risikko och hennes partikamrat finansminister Petteri Orpo skulle höja kvoten till 1 050, vilket är den tidigare nivån. Regeringspartiet Centern är berett att höja kvoten måttligt förutsatt att man i Europa når en övergripande lösning för asylpolitiken. Nytt alternativ avvisar idén.
Oppositionspartierna vill gärna öppna portarna ännu mer. De gröna, Vänsterförbundet och SFP vill höja kvoten till 2 500. De gröna och Vänsterförbundet anser att antalet kunde växa ytterligare i fortsättningen. SDP och Kristdemokraterna anser att det finns grunder att återgå till 1 050, vilket var kvoten 2014 och 2015.
Sannfinländarna anser i sin tur att flyktingkvoten redan nu är mycket stor. Kvoten är en bättre lösning än att ta emot spontana asylsökande, eftersom det ger förutsättningar att kontrollera vem som kommer in i landet, säger partiet.
Anhopning måste åtgärdas
Även den interna förflyttningen av asylsökande inom EU kommer möjligen att behandlas i höst igen, då unionsländerna dryftar hjälpen till Italien. Omkring 93 000 människor har tagit sig till Italien över Medelhavet i år.
År 2015 kom medlemsländerna överens om att 160 000 asylsökande som sannolikt beviljas flyktingstatus ska omplaceras från Grekland och Italien. Ungern, Tjeckien och Polen har vägrat följa arrangemanget.
Samlingspartiet och Nytt alternativ anser att Finland redan dragit sitt strå till stacken i fråga om omplaceringar inom EU och förutsätter att resten av länderna gör detsamma.
Enligt Samlingspartiet borde mottagningskapaciteten för asylsökande anpassas enligt situationen. Nytt alternativ anser att det är bra att mängden asylsökande tack vare internationella och regeringens insatser återgått till några tusen om året. År 2015 kom ett rekordantal på 30 000 asylsökande till Finland. Centern anser att regleringen är bra som den är för närvarande: bara sökande som enligt internationella och nationella regler är berättigade till skydd beviljas asyl, oavsett mängden sökande.
Under de kommande fyra åren är regeringen förberedd på cirka 7 000 nya asylsökande om året. En asylsökande skiljer sig från en flykting på den punkten att denna söker asyl när denna väl är framme i ett främmande land.
Sannf: Återinför gränsbevakning vid svenska gränsen
Europa är kapabelt att sköta sin egen andel asylsökande, anser Vänsterförbundet och De gröna. Enligt SFP borde asylsökandena fördelas rättvist mellan länderna. KD anser i sin tur att Finland inte ska delta i utveckla ett system för att fördela asylsökande mellan EU-länderna.
Sannfinländarna förhåller sig kyligast till nya asylsökande. Finland borde vägra ta emot asylansökningar från personer som kommer från land som anses vara trygga och avvisa dem redan vid gränsen. Gränsbevakningen borde återinföras särskilt vid gränsen till Sverige.
Färre asylsökande än väntat
- Enligt den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex tog fler än 110 500 personer sig olagligt till EU-området över Medelhavet i januari–juni i år.
- För tillfället är den mest populära rutten till EU-området från Libyen till Italien.
- Över 2 000 människor uppskattas ha drunknat på Medelhavet i år under resan.
- Fram till den 26 juli hade 2 538 personer i år sökt asyl i Finland.
- Största delen av dem som söker asyl i Finland kommer från Syrien, Irak, Eritrea, Afghanistan och Ryssland.
- Inrikesministeriet uppger att antalet asylsökande varit mindre än väntat. I årets budget hade staten räknat med 10 000 asylsökande.
- Under 2018–2021 förbereder Finland sig på cirka 7 000 nya asylsökande per år.