Så gott som hela Finland täcks av flygradien för läkar- och räddningshelikoptrar, liksom Skärgårdshavet, Finska viken och Bottenviken. Den enda vita fläcken till havs är Kvarken.

Då en motorbåt nyligen förliste nära Ritgund begärde sjöräddningsledaren i Åbo tjänstehjälp från Sverige.

Räddningen kom i form av en Augusta Westland-helikopter från Umeå som hann fram före helikoptern från Åbo

Insatsen är ett exempel på fungerande samarbete och inarbetade räddningsrutiner. Samu Hiljanen, direktör på sjöräddningscentralen i Åbo säger i ÖT (25/7) att samarbetet fungerar mycket bra och att det en stor fördel att Umeå ligger så nära.

Samtidigt är den ett underbetyg för den finländska beredskapen. Vi ska inte vara beroende av svensk tjänstehjälp då olyckan är framme på våra farvatten.

Riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) betecknar samma tidning antalet som en politisk fråga. ”Det kostar sex miljoner euro att investera i och upprätthålla en helikopter. För samma summa får man tio–tolv ambulanser”, säger Strand och påminner om att SFP i fjol i samband med budgeten lämnat in en motion om en räddningshelikopter till Österbotten.

Han säger sig tro att signalen nu nått vidare.

Man får hoppas att Strand har rätt i sin optimism.

I Vasaområdet och Kvarken är småbåtstrafiken livlig sommartid och året om korsas vattnen av passagerartrafiken mellan Vasa och Umeå.

Den linjen i sin tur korsas av farleden mot Bottenvikshamnarna.

Det här har man helt frånsett då man gjort upp strategin vid utplacering av räddningshelikoptrar. Ritgrundsincidenten är en välkommen påminnelse om vad som kan hända.

Saken blir inte bättre av att starttiden för de finländska räddningshelikoptrarna är dubbelt så lång i Finland än i Sverige. I Sverige ska en kopter vara i luften 15 minuter efter larmet har gått, i Finland är starttiden en halvtimme – sommartid, vill säga. På vintern är starttiden en timme.

Lägg därtill tiden det tar att nå olycksplatsen och det kan handla om skillnaden mellan liv och död.

Joakim Strand talar om en investering i sexmiljonersklassen. Det är ingen oöverkomlig summa när det handlar om akut räddningsberedskap.

Dessutom kan beredskapen höjas genom högre användningsgrad av de helikoptrar man redan har. Av tio helikoptrar är tre alltid startklara, de övriga är i beredskap. I Sverige är fem av sju startklara.

En motorbåt som kört på grund är en spik i foten i jämförelse med verkliga storolyckor, och de som överlevde olyckan vid Ritgrund gjorde det bara delvis genom räddningsinsatsen – de var också sällsynt välutrustade med våtdräkter för barnen, räddningsflotte och radio som automatiskt sände positionen.

Med en passagerarfärja i skytteltrafik och en korsande farled finns alltid potentialen till en storolycka.

Kvarken behöver en räddningshelikopter.