Ett klipp ur ÖT: ”Personal som vistas länge i några av Oxhamns skolas klassrum klagar på kronisk förkylning, irriterade halsar och hosta. Känsligare personer upplever att de får problem med andningen.”
Fel gissat, vi citerar inte torsdagens tidning – texten stod att läsa den 6 december 2010. Det var inte första gången vi skrev om problem med luften i Oxhamns. Och Oxhamns är inte den enda problemskolan i Jakobstad, i arkivet får vi träffar på Länsinummi, Ristikari, Kyrkostrand-Jungmans ...
Skolfastigheterna är heller inte de enda drabbade och Jakobstad inte ensamt om att ha drabbats.
Det märkliga är att problemen tycks vara störst i relativt nya byggnader.
Jakten på energisnåla lösningar i kombination med maskinell luftväxling har störtat finländskt byggande i ett mörkt hål som varat i flera decennier.
Det ligger något oerhört i att byggnader som är bara 20–30 år gamla måste renoveras för miljonbelopp som var fallet med Länsinummi i Jakobstad, som är mer eller mindre utdömda som Pursisalmi, eller Oxhamns där man upprepat, trots försök att rätta till problemen, inte lyckas lösa dem.
Staden Jakobstad har en lång lista med problemfastigheter och snävt tilltagna anslag att göra någonting åt saken.
Oxhamns skola är inte prioriterad på listan över problem som ska åtgärdas. Detta trots att byggnaden är från 1980 och ventilationssystemet fortfarande i ursprungligt skick.
Så här beskrivs situationen i torsdagens ÖT: ”Inte nog med att ventilationssystemet inte motsvarar dagens krav, så vistas fler elever i klassrummen än ventilationen är dimensionerad för. Tillförseln av frisk luft är därmed inte tillräcklig. När luften inte räcker till blir eleverna trötta, förlorar koncentrationen och drabbas av huvudvärk.”
Om inga beslut tas snabbt får eleverna och personalen i Oxhamns leva länge med problemen. Innan staden åtgärdar skolan ska man bygga språkbadsskolan och ett stordagis.
Har man råd med det uppskovet?
Stadens ekonomi är ansträngd, investeringsmånen begränsad och lånebördan redan nu stor.
Men ohälsa är också dyr, och kostnaderna räknas inte bara i pengar utan också i lidande och spolierade karriärer. ”Lärare ska klara av att jobba i 30–40 år. I den här arbetsmiljön är det inte möjligt. Dessutom hinner elever insjukna under sina fyra år i byggnaden, säger Peter Lindqvist som är rektor för Oxhamns skola i torsdagens tidning.
I närbild handlar det här om problemen i en enskild Jakobstadsskola och en prioriteringsfråga för stadens beslutsfattare, zoomar man ut är det ett gigantiskt problem på nationellt plan.
Då talar vi om en fråga i miljardklassen.
På kort sikt handlar det om att snabbt lösa problemen i Oxhamns, om nu inte enligt principen kosta vad det kostar men i alla fall så att man inser vad dumsnålt sparande kan leda till.
På lång sikt gäller det att se om byggnormer och -teknik så vi slutar bygga mögelskolor.
Opinion
12.8.2017
Mögelskolan ett evighetsproblem
Jakten på energisnåla lösningar i kombination med maskinell luftväxling har störtat finländskt byggande i ett mörkt hål som varat i flera decennier.