Stadsdirektör Mikael Jakobsson räknar med att i framtiden kommer fler kvadratmetrar att frigöras i Campus Allegro; tillräckligt många för det finska gymnasiets behov. – Jag ser miljön i Allegro som inspirerande och lokaliteterna modernare än i det svenska gymnasiet. Det skulle, som jag ser det, innebära en viktig, jämlik behandling av språkgrupperna. Anledningen till att stadsdirektören söker alternativa lösningar är stadens budgetarbete som inleds på måndag. Då presenterar han nästa års budgetförslag för stadsstyrelsen. I listan över föreslagna investeringar finns inte utbyggnaden av Etelänummi skola för finska gymnasiets behov med. – Med den skuldbörda vi har just nu måste all upplåning övervägas noggrant och varje investering ses över för att hitta alternativa sätt att förverkliga dem. Ett alternativ vid sidan av Allegro är att svenska och finska gymnasierna fortsätter att som nu verka i samma fastighet. När Etelänummis utbyggnad diskuterades, beräknades projektet kosta 2,3 miljoner euro. I dag, sju år senare, är den sannolika kostnaden 7,7 miljoner euro. Av den summan godkänns 3,6 miljoner euro som statsbidragsgrundande. Om alla 14 inlämnade projekt ska dela på den nationella statsbidragspotten om 9,6 miljoner euro blir Jakobstads andel 1,4 miljoner euro. Av totalkostnaderna blir då 6,3 miljoner kvar. Det är pengar som staden måste låna ifall Etelänummiplanerna förverkligas. – Jag har gjort en totalekonomisk bedömning och anser att jag inte kan stå för en investering på över sex miljoner euro. Mikael Jakobsson har tydligt gått ut med att han inte kommer att ta med Etelänummifastighetens utbyggnad i investeringsbudgeten. –  Av de politiker som varit i kontakt med mig har ingen haft några större invändningar. Inte heller tekniska nämnden och bildningsnämnden gav något förslag om att utbyggnaden ska tas med i budgeten. En annan orsak till varför han ifrågasätter en så stor ekonomisk investering är att det finns många frågetecken kring andra stadiets utbildning. Från att ha förespeglat krav om yrkesutbildningsanstalter med minst 2000 elever och gymnasier med minst 500 elever, har staten ändrat sig. Nu talar Utbildnings- och kulturministeriet i stället om effektivering av utbildningssystemet och en revidering av finansieringssystemet. Frågan hur staten finansierar andra stadiets utbildningar i framtiden skapar en osäkerhet i kommunerna. Även om utbyggnaden inte finns med i investeringsbudgeten, betyder det inte att projektet inte kan aktualiseras. En stadsstyrelseledamot kan föreslår att projektet tas med vilket leder till en omröstning där antingen stadsdirektörens eller ledamotens förslag vinner. Det vinnande förslaget blir stadsstyrelsens förslag till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige har tidigare tagit ett principbeslut om att utbyggnaden förverkligas under förutsättning att det statliga stödet är märkbart.