Det ökade familjevåldet drabbar ofta kvinnor och barn men också män. Enligt Statistikcentralen utsattes 4.420 kvinnor och 2.050 män för familjevåld i fjol. Med familjevåld avses att det fanns en nära r­elation mellan offret och den misstänkte. Men siffror vittnar inte alltid om verkligheten. – Det finns alltid fler fall än de som syns i statistiken. Det är ett stort steg att söka hjälp, säger Heli Näreaho, handledare vid öppenvårdsenheten Avokki vid Vasa mödra- och skyddshem. Vid Avokki erbjuder man stöd för både våldsoffer, utövare och familje­medlemmar. Enligt Näreaho tror många att barnen inte ser våldshandlingar mellan föräldrarna. – Vi frågar alltid våra klienter hur barnen mår. Många säger att barnen var ute på gården och lekte just när det hände eller att de sov. Men barn ser mer än man tror. Näreaho ser det som viktigt att b­arnen ges chansen att prata öppet. – Om föräldrarna har svårt att t­ala om det som skett, vågar inte heller barnen göra det. Vid Brottsofferjouren Rikus lokal­kontor i Vasa tar man emot samtal av både män och kvinnor som har blivit utsatta för familjevåld. Enligt verksamhetsledare Terhi Laitala har ändå kvinnor lättare att sök­a hjälp än män. – Det råder en förvrängd uppfattning om att kvinnliga brottsoffer tas mer på allvar än män. Männen nedvärderar tyvärr ofta sin ställning, s­äger Laitala. Våld inom familjen är den vanligaste orsaken till att personer tar kontakt med Brottsofferjouren. De som kontaktar jouren får alltid v­ara anonyma. Men enligt Laitila arbetar man konstruktivt med vålds­offer och informerar om en even­tuell polis­anmälan. Möjligheterna erbjuds, men inte med tvång. – Många har länge upplevt våld i hemmet och det har blivit en vane­sak. Trygghetskänslan kan för­svinna snabbt men man vågar ända inte bryta mönstret, säger Laitila. Det finns sällan ögonvittnen till våldshandlingar i privata bostäder. Det är en viktig orsa­k till att många tvekar att s­öka hjälp. – Därför är steget att kontakta oss eller ett skyddshem viktigt. Den egn­a berättelsen väger tyngre än vad många tror. Då barn är en part i familjevåld kan offret känna skyldighet inför familjen. Enligt Laitila är många rädda för hur det ska gå med barnen om man gör en polisanmälan. Kriminalkommissarie Mats Sjöholm på Österbottens polisinrättning håller med Laitila. – Vi märker nog det här. Till vår kännedom kommer dessutom bara toppen av isberget. I fjol tog polisinrättningen emot 490 alarmuppdrag om familjevåld i Kustösterbotten. De senaste fyra åren har uppdragen ökat. – Vi har observerat att många drar sig ur när polisen inleder en för­undersökning om fallet, säger Sjöholm. Enligt Sjöholm beror det här dels på rädsla, men dels kan många k­änna skam och vill inte medge vad som hänt inom hemmets väggar.