Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Plötsligt fick vi ett helt nytt element att beakta inför riksdagsvalet i Finland i april 2015. Att de svenska väljarna går till valurnorna en knapp månad innan de finländska väljarna ska göra samma sak kommer antagligen att återspegla sig på väljarbeteendet hos oss. Sedan förr vet vi att valresultatet i Sverige brukar följa trenden från Norge och att Finland ofta går i Sveriges fotspår. Moderaterna fick en valseger i Sverige 2010 och nästa år noterade systerpartiet Samlingspartiet en motsvarande valseger i Finland. Fenomenet har något med energinivåerna att göra. En valseger i ett land sprids via medier och inbjudna partisympatisörer till det andra landet. En valseger stärker självförtroendet. Och eftersom väljarna ofta tenderar att rösta på ett vinnande lag har en valseger i ett land direkt effekter på valresultatet i grannlandet. Nu då riksdagsvalen i Finland respektive Sverige ligger så nära varandra i tid är det troligt att denna smittande viruseffekt blir ännu större än vanligt. Det här är något valstrategerna borde beakta då de lägger upp sina valkampanjer. Hur ser oddsen ut inför det svenska riksdagsvalet den 22 mars? Jo, enligt den mätning som Dagens Nyheter har låtit göra ligger Kristdemokraterna mest risigt till inför det svenska valet. Bara hälften av KD-väljarna säger sig vara säkra på att de röstar på samma parti i nyvalet. (DN 4.12) Folkpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ har också anledning att vara oroliga medan Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har en hög andel väljare som svarar att de ska rösta på samma parti i nyvalet. Den enda tippade valsegraren är, föga oväntat, Sverigedemokraterna. Partiet verkar gynnas av väljarströmmar från båda blocken. Av de alliansväljare som på allvar överväger att byta parti svarar tre av tio att de överväger att rösta på Sverigedemokraterna. Av de rödgröna partibytarna lutar två av tio åt att gå till SD. Utfallet i Dagens Nyheters/Ipsos opinionsmätning verkar rimlig, speciellt i det fall de övriga partierna låter Sverigedemokraterna få monopol på den brännheta invandringsfrågan också i det kommande valet. Statsvetaren Peter Santesson, analyschef vid Demoskop, har undersökt vad som kännetecknar de nytillkomna SD-väljarna i riksdagsvalet 2014. Han fann bland annat att invandrings- och integrationsfrågan är den enskilt största orsaken till SD:s valframgång. Sverige får i år hela 80.000 asylansökningar och väntas nästa år få över 100.000 ansökningar. Med tanke på att Sverige är det EU-land som anses ha den mest liberala asylpolitiken kan tendensen till tabubeläggning av invandringsfrågan hos de övriga partierna spela SD i händerna. Peter Santesson har i ett annat sammanhang granskat den lilla orten Norberg där SD i det senaste valet blev näst största parti med 20,3 procent av rösterna. Här har 12,4 procent av befolkningen asylbakgrund. (Dagens samhälle, 5.11) Stockholms stad borde ta emot hela 112.200 asylsökande för att komma upp i samma proportion. Demoskops undersökning visar också att en hel del av de nya SD-väljarna är skeptiska till Sverigedemokraternas politiska förmåga. De har alltså inte röstat på SD för att de upplever att SD är det bästa partiet. De har mer markerat att de vill ge de etablerade partierna en läxa. I Finland har populistpartiet Sannfinländarna haft motlut i den senaste tidens opinionsmätningar. Frågan är vad som händer om det blir en ny brakseger för Sverigedemokraterna i mars 2015. De finns inga som helst paralleller mellan invandringen till Sverige och invandringen till Finland, men tyvärr tenderar valsegrar att sprida sig över riksgränser. En videointervju med statsvetaren Svante Antesson om de nya Sverigedemokraterna kan du se här: Krönikan om Norberg kan du läsa här: Dagens Nyheters opinionsmätning kan du läsa om här: