Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Det är allmänt känt att social- och hälsovården är den kommunala service som slukar den största enskilda delen av våra gemensamma skattepengar. Vi vet också att en stor del av dessa pengar går till löner till personalen. Som patienter har vi också egna erfarenhet av vårdsvängen, hur det är att skyfflas från lucka till lucka för olika prover. I det så kallade Eksoteområdet i södra Karelen beslöt beslutsfattarna redan för två fullmäktigeperioder sedan att de vattentäta skotten mellan olika vårdnivåer skulle rivas. Socialens åldringsvård integrerades med primärvården och den specialistledda vården. Medan vi i Österbotten har en traditionell vårdapparat med olika specialiteter, förvaltningar och nivåer, alla med egna förvaltningskulturer, har Eksote metodiskt byggt upp en så kallad kundcentrerad organisation. Den förvaltningsmässiga modellen tjänar vårdaren medan den kundorienterade organisationen betjänar klienten. Patienterna i Eksoteområdet har inte, som vi, behövt lämna olika blodprov i olika luckor. Det har räckt med ett enda. Små praktiska organisationsförändringar har i Karelen resulterat i stora besparingar i löneutgifter. I Kajanaområdet, det andra av vårt lands två pionjärer då det gäller effektiv social- och hälsovård, har 107 av totalt 167 chefer och mellanchefer kunnat rationaliseras bort i en liknande omorganisering. Här har social- och hälsovården integrerats i landskapsförbundet. Uppgifterna ovan levereras av Göran Honga på Vasa sjukvårdsdistrikt med anledning av att Eksote nu i en färsk utredning från Kommunsektorns utvecklingsstiftelse och Aalto-universitetet lovordas som så kallat best practice-område i Finland. Best practice är en fackterm som innebär att alla borde lära av den som är föregångare på ett område. I det här fallet skulle det för resten av landet gälla att försöka dra lärdom av hur man har gjort i södra Karelen. Om alla landskap börjar tillämpa samma modell som södra Karelen skulle landet som helhet spara omkring två miljarder euro per år, enligt den färska utredningen. Det är en svindlande summa, speciellt som omorganiseringen i Karelen ännu inte har bidragit till att någon enda patient skulle ha blivit förvägrad vård. Kommunsektorns utvecklingsstiftelses vårdutredning kommer parallellt med att riksdagens grundlagsutskott, föga överraskande, har upptäckt stora grundlagsenliga problem i den social- och hälsovårdsreform regering och opposition tog i hand på. Vårdreformen står i strid med principen om kommunalt självstyre. Samtidigt uppges flera utskottsmedlemmar dessutom tvivla på att vårdreformen över huvud taget ger några besparingar. Därför står det redan klart att vårdreformen inte kan godkännas som sådan, utan ändringar. Följaktligen har de politiska partierna redan börjat fila på alternativa modeller. Enligt en uppgift i 20.30-nyheterna i Finlands TV 1 på torsdag grubblar Socialdemokraterna på en modell som skulle förstatliga vården samtidigt som staten också skulle ta över finansieringen. Det låter inte som något speciellt bra förslag. Bättre vore då att vården förblir i kommunal regi, att staten garanterar en viss basfinansiering och att regioner ges möjlighet att själva skrapa ihop finansiering till den servicenivå som överstiger basnivån. Som läget ser ut just nu verkar social- och hälsovården bli den viktigaste valfrågan i vårens riksdagsval. Finlands TV 1-nyheters inslag om riksdagens grundlagsutskotts behandling av social- och hälsovårdsreformen kan ses här. Kommunsektorns utvecklingsstiftelse och Aalto-universitetets vårdutredning (med hittills okorrigerade siffror) hittas här.