Det pågår en skolutredning i Jakobstad. En utgångspunkt är att det borde bli en skola mindre per språkgrupp inom den grundläggande utbildningen. I så fall kan Ruusulehto vara på fallrepet på den finskspråkiga sidan och endera Bonäs eller Vestersundsby på den svenska sidan. Helinä Sipinen (Pro) talar i stället för tvåspråkiga skolor. Vad menar du med tvåspråkiga skolor? – Att de under egen förvaltning skulle ha undervisning på båda språken i samma fastighet, men i olika klasser, säger Sipinen. En orsak till de föreslagna stängningarna är att klasserna i de nuvarande skolorna håller på att bli för små och därmed kostnaden per elev för hög. Blir inte klasserna ännu mindre om samma antal elever skulle fördelas på ännu fler delade skolfastigheter? – Jo, men det här måste utredas. Man kunde börja med att göra ett försök i områden där båda språkgrupperna är ungefär lika stora, till exempel att eleverna från Killingholmen går i Ruusulehto skola, säger Sipinen. I praktiken skulle det förmodligen innebära färre elever i Lagmans och en högre kostnad per elev där. Den finskspråkiga skoldirektören Juha Paasimäki säger att man på utbildningsverket inte har funderat i detalj kring modeller på tvåspråkiga?skolor. – Men de skulle inte förbättra vår ekonomi eftersom klasserna skulle bli ännu mindre, säger Paasimäki. Utgångsläget är att ju flera elever per klass, desto förmånligare blir kostnaden per elev, eftersom kostnaden för läraren slås ut på fler elever. Rent ekonomiskt lönar det sig därför att vara så nära maximiantalet 25 per klass som möjligt. Det är i huvudsak om man kunde bli av med skolfastigheter som tvåspråkiga skolor kunde minska på kostnaderna. Som ett teoretiskt exempel nämner Paasimäki att Bonäs skola kunde flytta in i närbelägna Länsinummi och skapa en tvåspråkig skola i den fastigheten. Länsinummifastigheten är nyrenoverad, medan Bonäsfastigheten närmar sig slutet av sin livscykel. Itäläfastigheten är identisk med Bonäs, men i bättre skick, enligt Paasimäki. – I Itälä har man flera renoveringar än i Bonäs, bland annat i lärarrummet. Juha Paasimäki säger att skolutredningen ännu inte är klar. – För tillfället håller vi på att begära in ett utlåtande om sexorna ska börja gå i samma skola som årskurserna 7–9 även på den finskspråkiga sidan. Även om det som mest har varit cirka 400 elever i Etelänummi och bara 258 går där i dag säger Paasimäki att det kan bli trångt i det finskspråkiga högstadiet. – Skolklasserna var större tidigare. Inom kort ska utbildningsnämnden också ta ställning till om språkbadet borde vara öppet för alla. I praktiken har det hela tiden varit fallet för de finskspråkiga, medan lotten ofta har avgjort för de svenskspråkiga. – Klart är att språkbadet har motiverat sin plats och kommit till Jakobstad för att stanna. Innan vi kommer vidare med Språkbadsskolan måste vi få en uppfattning om i vilket skick Pursisalmifastigheten är, säger Paasimäki.