”Virtuell verklighet är som att stoppa huvudet i en låda och bli sjösjuk”. Så var det förr och alla försök med 3D-glasögon och spelhjälmar har floppat. Nu håller det på att ändra. Den virtuella verkligheten har blivit bättre, billigare och framför allt, verkligare. Två it-jättar är på gång med egna lösningar för virtuell verklighet. ­Facebook har satsat stort och köpt 3D-företaget Oculus VR för 1,7 miljarder euro. Testversioner av Oculus virtuella glasögon finns redan att köpa för cirka 300 euro, men den stora lanseringen kommer senare i år. Men det kan väl hända att Facebook kastat bort sina miljarder då Google har hunnit före. Googles lösning är både billig och enkel. Du laddar ner virtuella 3D-spel till din telefon. Du lägger in telefonen i en papplåda med linser för ögonen och sätter på dig hörlurarna. Den riktiga världen försvinner och du kan vandra omkring i grönskande slottsträdgårdar, åka i en hisnande berg-och-dalbana, se på tredimensionella videofilmer eller spela spel. Google tillverkar inte lådan själv, men har lagt ut detaljerade instruktioner hur man bygger en ”Google Cardboard”. Det finns redan flera tillverkare som säljer 3D-lådor i kartong, bland annat på Amazon, för under 20 euro. För det priset får du en byggsats i kartong som ska vikas ihop, en magnet som fungerar som avtryckare, en NFC-lapp som kopplar ihop lådan med telefonen, kardborrsband och två linser. När du vikit färdigt har du en låda som du spänner fast framför ögonen och du är klar för äventyr. Upplevelsen är överraskande bra. Bilden är tillräckligt skarp och den tredimensionella effekten är realistisk. Det känns riktigt kul att vandra genom en fransk slottspark eller flyga över Manhattan och svepa ner mot Broadway. Mera spännande blir det om man spelar skräckspel och överraskas av spöken. Visst kan man också bli illamående med Google Cardboard. Speciellt om man rör på huvudet alltför snabbt och den virtuella bilden inte hinner med, eller om man tittar neråt mot marken alltför länge, men de värsta sjösjukeproblemen har man lyckats arbeta bort. Motorn i Google Cardboard är telefonen. Helst ska det vara en Android med en cirka fem tums skärm, till exempel en Nexus 5. Men det går också att använda en Windows Phone eller en Iphone i samma storlek. De flesta spelen finns ändå än så länge för Android. Kvaliteten beror därför också mycket på hur bra man lyckats göra spelen. Ett exempel på ett välgjort spel är ”Chair in a room”, stolen i rummet. Du sitter i ett mörkt rum där något hemskt verkar ha hänt, du lyser omkring dig med en ficklampa som hela tiden slocknar och är noga med att kolla alla knutar och att titta över axeln. Ändå blir du ordentligt skrämd. Oculus Rift behöver däremot ingen telefon. Den har egna inbyggda skärmar och kopplas till en spel­dator. När den riktiga versionen kommer ut ”senare i år” ska den bjuda på knivskarp bild och tillräckligt många spel för att motivera priset på över 300 euro. Teknisk ledare för projektet är John Carmack, som är en av banbrytarna inom 3D-grafik med spel som Doom och Quake. Förväntingarna är därför stora att han kommer att ta ett steg framåt för att göra den virtuella världen ännu mer realistisk. Och få bort sjösjukan.