– Män har lägre tröskel att söka direktörsjobb, säger Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning på Åbo Akademi. Också på de poster därifrån man oftast söker sig till stads- eller kommundirektörsjobb – sektorchef eller kommundirektör för en mindre kommun – finns det ett mindre utbud av kvinnor, säger hon. – Jag tycker det är litet synd för det finns säkert kvalificerade kvinnor. Sandberg konstaterar att det finns många kvinnor på expertdirektörstjänster, men att de tydligen inte vill hoppa till allmändirektörer. Svenska kvinnoförbundets ordförande Carola Sundqvist, som också är stadsfullmäktigeordförande i Jakobstad, säger att cirka 15 procent av kommundirektörerna i Svenskfinland varit kvinnor. I hela Finland är ungefär 16 procent av stads- och kommundirektörerna kvinnor, enligt Kommunförbundet. Jakobstad har tidigare haft kvinnliga sökande. Bland andra Anna-Maja Henriksson sökte stadsdirektörstjänsten för tio år sedan när Mikael Jakobsson blev vald. Och i Mariehamn, som nyligen valde Pargaspolitikern Barbara Heinonen till ny stadsdirektör, fanns det några kvinnor bland de 27 sökande. Hur organisationen och politikerkåren ser ut kan påverka kvinnors benägenhet att söka direktörstjänster, tror Sundqvist. Fler kvinnor på ansvarsposter kan göra det lättare för kvinnor att söka jobbet. De arbetsgrupper som tillsätts för att få fram en ny stadsdirektör måste tänka på vilka kriterier de lägger på tjänsten. – Det skulle vara bra att bredda synfältet. Det finns många utbildningar som är lämpliga för en stads- eller kommundirektör, säger Sundqvist. Kommunerna måste också tänka på att ha en jämn könsfördelning på de lägre chefsposterna och uppmuntra kvinnor att söka tjänsterna. Om en man och en kvinna har lika meriter bör man välja det underrepresenterade könet, påpekar Sundqvist. – Man måste komma upp till avdelningschef och vidare, och ges du inte chansen kan du inte nå toppen, säger hon. Enligt Sundqvist har det visat sig att man i ekonomiskt kärva tider tenderar att välja män. – Jag förstår det inte för undersökningar har visat att män tar större risker än kvinnor. För att få en balans där bör man ha en jämn fördelning i ledningen, säger Sundqvist. Sandberg säger att det inte finns någon skillnad i hur män och kvinnor beter sig i kommundirektörsrollen. – Jobbet ger en viss typ av beteende, säger Sandberg. Kommunreformen har bidragit till att det är glest med kvinnor i kommuntoppen. Kvinnor är ofta kommundirektörer i mindre kommuner och vid fusioner tenderar det vara den största kommunens direktör som blir vald att leda den nya kommunen. Eftersom alla kommundirektörer ska få jobb i den nya kommunen blir det många män som ska få höga chefsposter. Kommunreformen minskade också på antalet kvinnliga fullmäktigeledamöter i kommunalvalet 2008. I 2012 års kommunalval ändrades situationen inte. – Det berodde på att Sannfinländarna gjorde ett bra val. Om Sannfinländarna inte gjort ett bra val skulle andelen kvinnor ha ökat, säger Sandberg. Korsnäs, Lojo, Hangö, Jakobstad och Vörå söker nu stads- och kommundirektörer. I Lojo ska ansökningarna lämnas in senast den 27 februari.