Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) anser att vi i Finland kan känna oss militärpolitiskt trygga trots den pågående Ukrainakrisen som skapat frost mellan EU och Ryssland.– Visst finns det en spänning och en ökad militär aktivitet efter att krisen bröt ut. Det har gjort att våra försvarskostnader ökat och att vi diskuterat vår försvarspolitik. Men på en direkt fråga om Finland står under hot är svaret nog ett "nej", sade han då han talade på Campus Allegro i Jakobstad på onsdag. Utrikesminister Tuomioja betonar att man inom EU haft en klar enighet om sanktionerna mot Ryssland. Sanktionerna ska inte förorsaka den ryska ekonomin några bestående skador utan de ska bidra till att garantera fredsprocessen i Ukraina. Samtidigt kommer de åtgärder man tog efter annekteringen av Krim att bestå i fem, kanske tio år framåt. Och det kan ge djupa sår i förhållandet mellan EU och Ryssland. Han ser att även om det finns en ideologisk bakgrund till Rysslands agerande har det främst i praktiken varit fråga om opportunism, det vill säga gripa chansen när den kommer. Därför gäller det för omvärlden, som EU, att som motdrag förhindra att det finns chanser att gripa. Tuomioja undviker att ta ställning till Nato, men säger att Finland hela tiden måste utveckla sin säkerhets- och försvarspolitik. – Finlands grundlinje håller. Vi har ett självständigt fungerande försvar som inte körts i botten, som till exempel i Sverige, sade han. Han anser att Finland ska vara med och förstärka den europeiska säkerheten och att det är viktigt att öka samarbetet. –  Vi har ett bra partnerskap med Nato, som inte ska tolkas som ett första steg till ett medlemskap. Han ser också gärna ett utökat nordiskt försvarssamarbete utan att det behöver innebära en allians. Finland ska föra en aktiv utrikespolitik för trygghet i Europa och visa att vårt territorium inte kan användas av något land som hot mot ett tredje land. Riksdagsledamot Jutta Urpilainen (SDP) talade också på seminariet i Campus Allegro. Hon höll med Tuomioja om att den hållbara utvecklingen är viktig och att Finland måste vara aktiv inför nästa klimatmöte. Hon oroar sig över att det finns en förtroendebrist i världen då utvecklingen i Ryssland inte gått mot den demokrati man förväntat sig i västvärlden, utan mot en ett auktoritärt och centraliserat styre. – Det kan skapa konflikter när utvecklingen går mot olika håll, sade hon. Urpilainen ser också en förtroendebrist inom EU. – Man säger att EU talar med en röst i Ukrainapolitiken, men ändå är det bara Tysklands Angela Merkel och Frankrikes François Hollande som representerade EU. Också väljarna i EU håller på att förlora förtroendet. I de skuldsatta länderna är man kritisk mot resten av EU på grund av skuldkrisen och till exempel i Finland ifrågasätter man att vi gett lån till Grekland. – Vi måste öka förtroendet inom EU, annars kan integrationen inte gå vidare, sade hon.