Över hälften av de läsare som har fyllt i valtestet tar inte ställning till om det skiljedomsförfarande som är inbyggt i frihandelsavtalet utgör ett hot mot demokratin. Syftet med det exklusiva skiljedomsförfarandet är att skydda multi­nationella företags investeringar. En enskild nation ska alltså inte kunna stifta lagar som plötsligt försätter utländska investerare i en oförmånlig sits. Partiernas riksdagskandidater är mer kritiska än läsarna till skiljedomsförfarandet. Ungefär hälften håller med om att förfarandet är ett hot mot demokratin. Men som väntat kan man ana en viss ideologisk fördelning i kandidatsvaren. Kandidaterna på högerkanten är en aning mindre rädda för skiljedomsförfarandet än vänsterpartierna och De gröna. Till exempel anser Bjarne Kallis (Saml) att man inte ska döma ut skiljedomsförfarandet. – Det tillämpas endast då den ena parten upplever att ingånget avtal har åsidosatts. Kallis partikamrater Harri Salonen, Leena Kurikka och Ilmari Heinonen vill dock justera investeringsskyddet på ett tillfredställande sätt. Jutta Urpilainen (SDP) anser där­emot att en rättsstat inte behöver några skiljemän över huvud taget. – Det nationella rättsväsendet borde också ha kompetens att avgöra i strider mellan stat och multinationella företag. Laura Ala-Kokko (Gröna) går på samma linje. Hon skriver att investeringsskyddet äventyrar demokratin och till att multinationella företag får inflytande över nationell lagstiftning. Skiljedomsförfarandet hotar gällande lagar och regler och kan, enligt Ala-Kokko, i framtiden förhindra verkställighet av lagar. – Det planerade löftet om allmännyttig lagstiftning är problematiskt eftersom det är mycket svårt att definiera vad som är allmännyttigt. SFP är det parti som är mest splittrat i denna fråga. Mats Nylund (SFP) anser att antitillväxtaktivister utmålar skiljedomsförfarandet som ett betydligt större hot än vad det egentligen är. – Det föreslagna frihandelsavtalet ger stora möjligheter för EU-länderna och Finland att få ekonomin att växa. Det är viktigt att Finland håller strikt på den linje som EU nu har i förhandlingarna om till exempel renheten på livsmedel. Också Joakim Strand (SFP) är mer intresserad av frihandeln än av eventuella problematiska detaljer i den. – Detta (skiljedomsförfarandet) är en relevant aspekt som bör tas i beaktande vid förhandlingarna, men huvudproblemet i dagens Europa och i synnerhet Finland är inte att vi skulle ha för mycket potentiella investeringar hängande i luften – tvärtom, skriver han. Kommentar:

Läsarstyrd rapportering

Läsarna har i valtestet möjligheter att lägga mer vikt vid en del frågor. Med facit på hand vet vi nu att inkomstklyftorna, förnybar energi, en reservplan för svenskan, kommunfrågan, social- och hälsovården samt det nordiska samarbetet har varit de sex frågor som läsarna hittills har uppfattat som viktigare valfrågor än andra. Följaktligen försöker vi ge just dessa valteman mer utrymme i rapporteringen om valtestet. På det sättet är valbevakningen i VBL-ÖT delvis läsarstyrd. Å andra sidan är det alltid den enskilda väljarens egna prioriteringar som avgör vart rösten går på valdagen. Därför är en läsarstyrd valrapportering ingen garanti för att just dina nyckelfrågor lyfts fram. Frihandeln mellan EU och USA verkar inte vara den fråga som får de stora väljarmässorna i rörelse. Många läsare verkar till och med ha haft svårt att bilda sig en egen uppfattning om frihandeln. Men det ska inte tolkas som att frågan är oviktig. I själva verket kan ett handelsutbyte mellan EU och USA bli det som tvärtom lyfter unionen ur den ekonomiska krisen. Men vilket blir det pris vi får betala?