Läraren Brigitte Fagerström uppmanar eleverna att ta itu med dagens matematikuppgift. I stället för att plocka fram böcker tar eleverna upp varsin platta och börjar spela. Men det är precis som det ska vara. I Bosund skola har ettorna peklattor, eller lärplattor som de kallas där, i stället för böcker i de allra flesta ämnen. Elias Häggblom i klass 1A drar på sig hörlurar och trycker på hamster efter hamster i spelet där man ska lära sig udda och jämna tal. Det märks att eleverna spela spelet förr. På frågan vilket ämne som är roligast i skolan svarar han utan tvekan: Matte! Det är förvånansvärt tyst i klassrummet då alla eleverna är koncentrerade på sin uppgift. Brigitte Fagerström, lärare för klass 1 A, tycker att läsåret varit givande och intressant. – Tack vare lärplattorna lär sig barnen mer och de är mer intresserade. Eftersom vi inte har några böcker gör vi lärare en hel del material på våra lärplattor som vi sedan skickar över till eleverna. I Bosund skola vill man gärna avdramatisera det hela. Lärplattan är helt enkelt ett verktyg bland andra. Visst var en del föräldrar lite tveksamma först till det nya konceptet, men en stor del av frågorna reddes ut på ett föräldramöte före ettornas skolstart. En möjlig ökad strålning har diskuterats lite främst i lärarrummet, men rektor Ingmar Juselius påpekar att man redan haft trådlöst nätverk i skolan några år så det är egentligen inget nytt. Lärplattor har använts i skolan också tidigare. – Vi har ju inte facit på hand tyvärr på hur det är med strålningen. Men vi vill heller inte vara bakåtsträvare utan en skola som hänger med i utvecklingen. Barnen använder ju också mobiler mycket och dem har de med sig mest hela tiden. Fast här ?i skolan måste telefonerna vara tysta i väskan. Lärplattorna kostar en del, men Bosund skola har sparat in på läroböcker i stället och på en del inventarier. På så sätt har man haft råd. Juselius tror att skolan kommer att beställa plattor även till nästa års ettor. Carola Holm-Palonen, bildningschef i Larsmo, har diskuterat användningen av lärplattor med skolornas rektorer. Men hon poängterar att det inteb har fattats några kommunala beslut i frågan. – Det finns ett klart intresse för detta, men det är förstås en ekonomisk fråga för skolorna att fundera på ifall man vill satsa på lärplattor i undervisningen. Men det måste ske inom skolans egen budget. Användningen av lärplattor i undervisningen ser hon som en intressant utveckling. Alla skolor har vid det här laget trådlösa nätverk. Holm-Palonen är inte orolig över ökad strålning i klassrummen. Det är ändå pedagogiken som är a och o, poängterar hon och många elever gör stora framsteg tack vare den nya tekniken.

Strålning oroar föräldrar

Trådlösa nätverk i skolor och daghem bör stoppas och mobil­telefoner ska vara avstängda. Nu reagerar föräldrar, och även skolor, på flera fronter. En namninsamling mot wifi i finländska skolor och daghem har hittills samlat 230 namn på internet. Flera som skrivit under är från Österbotten. Petitionsstartaren Martina Lampero från Pedersöre tycker det är skrämmande att till och med många daghem har trådlösa nätverk. Småningom har hon tänkt ge namnlistan till regionens skolansvariga. – Jag blev uppmärksammad på riskerna med strålning för två år sedan. Jag och min familj är inte drabbade, men jag känner flera som är elöverkänsliga. Jag vill inte att mina barn ska utsättas för strålning i daghem eller skola. Jag är inte emot tekniken i sig, för man kan ju använda sladd. I Språkbadsskolan i Jakobstad är rekommendationen numera att eleverna stänger av sina mobiler i skolan, och inte bara har dem på tyst. Den här rekommendationen som föräldraföreningen tagit initiativ till finns sedan ett år tillbaka. Målet är att minimera strålningen som känsliga barn kan reagera på. – Rekommendationen efterföljs med varierande framgång. Men ofta på morgnarna ser jag hur elever stänger av sina mobiler innan de går in i skolan, säger Camilla Lillqvist, medlem i föräldraföreningen. I Oxhamns skola i Jakobstad är det lärarkåren som vill ta det säkra före det osäkra och har därför rekommenderat att eleverna stänger av sina mobiler i klassrummen. Men eleverna har själva föreslagit att i stället lägga telefonerna på flygläge, för att spara lite på telefonerna. – I huvudsak ska mobilerna vara av eller i flygläge när de inte används. Det fungerar riktigt bra. Men ibland används mobilerna när eleverna behöver googla fram information, säger rektor Peter Lindqvist. Han önskar någon form av direktiv till skolorna angående mobiler och trådlösa nätverk. Han vet att det finns elever i skolan som säger sig reagera negativt på tekniken. Även om det är svårt att påvisa är det något som bör tas på allvar, tycker han. – Samtidigt som skolorna vill hänga med i utvecklingen och erbjuda eleverna den senaste tekniken så är vi ­tudelade. Det här med strålning är en gråzon som vi inte vet så mycket om.

Mobiler strålar mer än trådlösa nätverk

Det finns inga bevis för att strålningen från trådlösa nätverk skulle vara skadlig. Därför ser STUK inget behov för begränsningar i skolorna. De nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna konstaterar i ett gemensamt ställningstagande att det i nuläget inte finns vetenskapliga bevis för att strålningen från mobiltelefoner, basstationer eller trådlösa nätverk skulle vara skadlig för människan. – Av den orsaken ser vi inga behov till åtgärder för att minska strålningen, säger Tommi Toivonen på Strålsäkerhetscentralen (STUK). Toivonen är laboratoriechef och ansvarar för laboratoriets verksamhet och dess utveckling samt om forskningen om icke-joniserande strålning. Han påpekar att strålningen från wifi-nätverk är tusenfalt lägre än strålningen från mobiltelefoner. De som motsätter sig trådlösa nätverk och mobiler hänvisar ofta till enstaka undersökningar. Det har gjorts tusentals undersökningar om hälsoeffekterna av radiofrekvent strålning runt om i världen, och det är därför vanskligt att se på några enstaka publikationer, menar Toivonen. Då är det enligt honom vettigare att basera riskbedömningen på litteraturöversikter som sammanställts av oberoende paneler sammansatta av experter från olika områden. Sådana har publicerats av bland annat Världshälsoorganisationen (WHO), EU-kommissionens vetenskapskommitté SCENIHR och den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten. Slutsatsen av dessa översikter visar att en exponering som ligger under de nuvarande gränsvärdena inte har vetenskapligt bevisade skadliga verkningar. Storbritanniens hälsoskyddsverk PHE (Public Health England) har utrett exponeringen för radiofrekvent strålning från trådlösa nätverk. I en skolklass hade man 30 bärbara datorer med wifi-sändare och en basstation. Resultatet av undersökningen blev att exponeringen från trådlösa nätverk klart underskrider maximivärdena i Social- och hälsovårdsministeriets förordning. Maxeffekten hos en mobiltelefon och en wifi-sändare är ungefär den samma. Sändaren ligger på cirka 100 mW medan en mobiltelefon ligger på 125–250 mW, beroende på frekvens. En mobil som sänder på full effekt närmar sig de nuvarande gränsvärdena, säger Toivonen. Även om man heller inte vetenskapligt kunnat bevisa att strålningen från mobiltelefoner skulle vara skadlig så klassas mobilanvändningen sedan några år tillbaka av internationella institutet för cancerforskning som ”möjligen cancerframkallande för människan”. I de nordiska strålsäkerhetsmyndigheternas ställningstagande konstaterar man också att det finns relativt lite forskning om längre tids exponering för mobiltelefoner, speciellt bland barn. Därför rekommenderar STUK att barns användning av mobiler begränsas. – Skillnaden mellan strålningen från trådlösa nätverk och mobiltelefoner är att man ofta har mobilerna nära kroppen och då är strålningen starkare. Redan ett avstånd på 30 centimeter från strålkällan minskar strålningen till en hundradel, säger Tommi Toivonen.