Knappt en tredjedel, eller 31,9 procent av väljarna, har avlagt sin röst i riksdagsvalet i förtid. I dag, på den egentliga valdagen, får vi se i vilken riktning valdeltagandet går. Följer det trenden från tidigare år med en sjunkande kurva, eller var riksdagsvalet för fyra år sedan början på ett ökat intresse för samhällsutveckling och politik? 2011 lyckades Sannfinländarna mobilisera väljarna, speciellt män som inte brukat rösta, och valdeltagandet steg. Men valforskaren Åsa von Schoultz vid Åbo Akademi tror att det finns en risk att valdeltagandet åter sjunker. – Jag tror spontant att något färre väljer att rösta i år. Valet väcker inte lika starka känslor som det brukar och många känner en mättnad, säger hon. von Schoultz tycker att valkampanjen och valdebatterna förts ur makthavarnas perspektiv, inte ur väljarnas. – Valkampanjerna har inte varit engagerande. Det har varit svårt för väljarna att förstå vad olika alternativ betyder för deras egen vardag. Ekonomi är komplext. Claus Stolpe, statsvetare vid Åbo Akademi i Vasa, anser att partiernas representanter i tv-debatterna låtit ganska lika. – Debatterna har gett en förenklad bild av verkligheten. Det finns tydliga skillnader mellan partierna om man bara orkar läsa valprogrammen. Också Stolpe befarar att valdeltagandet kan sjunka. – Jag tror att det i så fall beror på att den senaste regeringsperioden har varit rörig, med många stora frågor som inte kunnat avslutas. Kommun- och vårdreformerna till exempel. Frågan han ställer sig är om de som är missnöjda med regeringens arbete byter parti eller stannar hemma. – Det ligger nära till hands att en del väljer att avstå. Deras parti motsvarade inte förväntningarna men de hittar heller inget klart alternativ bland övriga partier. Opinionsmätningar under våren visar att många väljare har svårt att bestämma vilket parti de ska rösta på. – Det finns alltid osäkra väljare, men de är fler nu. Det har varit stora omvälvningar i politiken och partikartan har ritats om med fyra stora partier i stället för tre. Det är inte alls konstigt att många funderar mer innan de går och röstar, säger von Schoultz. Bland de osäkra väljarna finns många unga, kanske speciellt sådana som är födda i mitten på 1990-­talet, som får utnyttja sin rösträtt för första gången. – Jag tror att trenden med sjunkande valdeltagande inte beror på att folk slutar rösta, utan på att de nya generationerna inte börjar ilika stor utsträckning. Om man inte får med de unga första eller andra gången de har rätt att rösta är risken stor att det blir ett inövat be­teende, säger Stolpe. Sannfinländarna då, lyckas de fortsätta mobilisera väljare? – Det är ett svårbedömt parti. De rider på missnöjesvågen och erbjuder gärna enkla lösningar på svåra problem. I förra valet tog de röster av Centern och sofflocket, den här gången kanske de plockar av SDP eller Samlingspartiet, säger Claus Stolpe.