En regering med tre stora, Sannfinländarna medräknade, medför också risker, säger hon. – Sannfinländarna är ett fullständigt oprövat parti då det gäller regeringsansvar och -makt. En regeringsplats skulle vara en utmaning för Sannfinländarna, också om det inom partiet finns en stark vilja att visa att man är salongsfähiga och kan bära ansvar, tror von Schoultz. Med tre stora i regeringen finns det ingen matematisk orsak till att ta med SFP. Om Sipilä ändå vill gardera sig, behövs två mindre partier. – Det är långt ifrån självklart att SFP ingår, men å andra sidan har vi haft motsvarande situationer förut. En möjlighet är Centern, Samlingspartiet, De gröna och SFP, säger von Schoultz, men hon är ändå tveksam till hur sannolik kombinationen är. – SFP har ändå ingen dålig position då man beaktar mandatet från väljarna. Partiet gjorde ett kanonval, säger von Schoultz, trots att antalet röster inte gav fler mandat totalt. I Nyland var det säkert få som trodde på fyra mandat, och det är bara i Egentliga Finland partiet går bakåt. -Vasa valkrets bjöd inte på några verkliga överraskningar, säger statsvetare Claus Stolpe vid Åbo Akademi. Han är exempelvis inte förvånad över SFP-tvåan Joakim Strands framgång. – Strand har hållit en hög profil som fullmäktigeordförande (i Vasa) och fick säkert många röster av finskspråkiga. Kristdemokraternas förra partiordförande Bjarne Kallis ställde upp för Samlingspartiet, utan framgång. Det kan bero på att många inte såg med blida ögon på partibytet, säger Stolpe. SFP:s regeringsmedverkan påverkas enligt Stolpe av om Sipilä går in för två eller tre stora partier. Det är hugget som stucket, säger Stolpe. Han såg tidigare en rödmylleregering som sannolik, men tvekar nu. – SDP blev en bit efter de andra. Sannfinländarnas andra plats behöver ändå inte betyda så mycket, det handlar om vilka som kan samsas. Vågar Sipilä ta med Sannfinländarna, som kan lämna regeringen med buller och brak, frågar Stolpe. SFP gjorde sitt bästa val sedan 1991 och har ett bra utgångsläge i regeringsförhandlingarna, säger partisekreterare Johan Johansson. Antalet mandat på riksnivå blev inte fler, men SFP-rösterna ökade till 145 000 från 126 000. Johansson glädjer sig över framgången i Nyland och partiordförande Carl Haglunds rekordresultat. Han beskriver läget i Vasa valkrets som maximalt ogynnsamt. – Vi befarade att vi skulle gå framåt i röster och procent men att vi ändå skulle tappa det fjärde mandatet. Johansson pekar på att Centerordföranden Sipilä har varit tydlig på vissa punkter: Regeringsmedverkan avgörs inte av placeringen i valet, och nästa regering ska vara "funktionsduglig". – Det handlar inte om antalet partier, utan om det att regeringen inte ska vara ideologiskt spretig.