Riksdagsledamot Olli Rehn (C) säger att det förekommer skillnader mellan partierna i fråga om både attityder och konkreta lösningar. – Det här kommer sannolikt att bli de tuffa bitarna i regeringsförhandlingarna, säger Rehn. Centern har bland annat olika syn på att locka utländsk arbetskraft till Finland. Behovsprövningen av arbetskraft som kommer från länder utanför Europa borde slopas, slår Centern fast i sitt valprogram. Sannfinländarna däremot vill behålla behovsprövningen. I praktiken innebär den att arbetsgivaren måste bevisa att motsvarande arbetskraft inte finns att få i Finland. Frågan blir inte lättare av att det inom båda partierna finns skillnader i inställningen till invandring. Till exempel centerveteranen Mauri Pekkarinen har i strid med partiets linje försvarat behovsprövningen. Behöver kompetent folk Rehn i sin tur vill ha mindre behovsprövning. Det ska vara lättare att få internationell, kompetent arbetskraft till Finland, anser han. – Vi förstår trycket som den höga arbetslösheten leder till. Men det går att finna en lösning utan att orsaka högre arbetslöshet i Finland, säger Rehn. Partikamraten Mikko Savola litar på att man i den här, precis som i många andra frågor, kan nå en kompromiss med Sannfinländarna. – Sannfinländarna har en strängare syn på exempelvis mottagandet av flyktingar, men det finns säkert all anledning att till en viss del se kritiskt på det. Sannfinländarna vill skära i flyktingkvoten eftersom vi har ett budgetunderskott i statsfinanserna. Savola säger att han är beredd att diskutera saken. Mellan partierna finns det också en attitydskillnad i attityden till kulturell mångfald. Centern tycker att invandrare ska få bevara vissa särdrag från sin kultur, medan Sannfinländarna är mer negativt – åtminstone om det går skattepengar till det. Vallöften sätter press Det som gör kompromissandet svårare är att många sannfinländare synligt för fram invandringen i sina kampanjer. Det innebär att partiet har ett visst tryck på att också driva den frågan. Bland annat vill många sannfinländare skära i utvecklingsbiståndet. Katri Kulmuni, centerledamot från Lappland, påminner om att Finland bundit sig internationellt. – I ett nordiskt perspektiv är det ganska speciellt att vi inte får upp utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bruttonationalprodukten.