– Orsaken till bättre resultatet på den svenska sidan beror bland annat på att svenskspråkiga är bättre på språk som är viktiga i studentexamen. Svenskspråkiga har till exempel enklare för släktspråk som tyska och engelska än finskspråkiga, säger Jukka O. Mattila, ordförande för föreningen för Finlands närgymnasier. Att svenskspråkiga inte klarar sig lika bra som finskspråkiga i realämnen förklarar Jakobstadsrektorn Gunnevi Kiiskinen bland annat med bristfälliga läromedel. – Det finns inga rikssvenska läromedel utan vi använder översättningar från finska. Läroböckerna kommer sent. Inom mitt ämne biologi använder vi en bok i biologi som är planerad för 15 år sedan, medan man på den finskspråkiga sidan är på andra upplagan med uppdateringar, säger Kiiskinen. – Den större marknaden på den finskspråkiga sidan gör också att det finns konkurrerande läroböcker, lärarhandledning och arbetsuppgifter som kan vara lika omfattande som själva boken. Det har visat sig att liknande frågeställningar sedan kan komma i studentexamen. På den finskspråkiga sidan samarbetar lärare också mera än på den svenska som är mera utspridd.