Efter en ingående diskussion beslöt nämnden i förra veckan att man i Nykarleby tillämpar en allmän skyddszon på två kilometer i de planerade vindkraftsparkerna Sandbacka mellan Gunilack och Harjux och Storbötet i Pensala.
När det gäller Sandbackaparken, där planeutkastet redan varit ute till påseende, säger nämnden att man för Sandbacka även kan tillämpa ett minimiavstånd som utgör 13 gånger navhöjden på vindkraftverket. Om navhöjden på Gunilackmöllorna är 137 meter betyder det i praktiken att minimiavståndet mellan bosättning och mölla ska vara 1,78 kilometer.
Under planeringsprocessen av Sandbacka vindkraftspark har avstånden successivt förlängts av de förtroendevalda i Nykarleby. Efter den gjorda miljökonsekvensbedömningen slog stadsstyrelsen fast att avstånden till bosättningen måste vara längre än den placering av möllorna som man utgick ifrån i MKB-processen, där möllornas maximiantal ännu var 17 stycken.
Något avstånd mätt i meter slog styrelsen dock inte fast. Då planeutkastet gjordes upp, i vilket antalet möllor bantades till 10, meddelade stadsstyrelsen att avståndet mellan mölla och bosättning ska utgöra 10 gånger navhöjden på vindkraftverken, eller 1,37 kilometer – ett avstånd som tekniska nämnden nu skärper till 13 gånger navhöjden, eller 1,78 kilometer i Sandbacka vindkraftpark.
– Det är helt och hållet ett politiskt beslut, säger stadsgeodet Tom Johansson.
Beslutet om den nya gränsen i Nykarleby går i motsatt riktning jämfört med det som skett i Korsholm, där kommunstyrelsen i höstas satte två kilometer som gräns, men där man nu backar för att i stället följa de nya statliga rekommendationerna om bullernivåer.
Det är således inte avståndet som avgör utan att vindkraftverken placeras så att de håller sig inom bullergränsen. Bullernivån, inte avståndet, var också avgörande då högsta förvaltningsdomstolen gav EPV Vindkraft rätt att bygga 34 kraftverk i Ömossa i Kirstinestad och där avståndet till närmaste fastighet var 950 meter.
– Vi har velat komma de boende till mötes. Deras krav är två kilometer, vi ger gränsen 1 800 meter för Sandbackaparken, motiverar Albert Vestlin (SFP), ordförande tekniska nämndens skärpta gräns.
– Meningen är ju att folk ska kunna fortsätta att bo också om de får en vindkraftspark till granne, säger Vestlin.
Enligt Vestlin är det ingen idé att hårdnackat gå mot lokalbefolkningen med påföljd att planen till slut hamnar i förvaltningsdomstolen på samma sätt som delgeneralplanen för Kröpuln vindkraftspark mellan byarna Monäs och Kantlax.
Vestlin är också medveten om att den nya gränsen och en ytterligare decimering av antalet vindkraftverk äventyrar hela vindkraftparken och att vindkraftsbolaget Svevind drar sig ur projektet, inte bara i Nykarleby utan också i Oravais där fyra vindkraftverk planeras.
Mot de fyra möllorna i Oravais är det endast en person som i samband med planeprocessen krävt två kilometers avstånd.
– Vi har inte räknat meter utan i planeringen utgått från att vindkraftverken ska placeras så att både fritidshus och fast bosättning hålls utanför bullergränsen på 40 decibel, helt enligt de anvisningar och rekommendationer som Miljöministeriet gett, säger Markku Niskala, förvaltningschef i Vörå.
Enligt Niskala ligger samtliga bostadshus på Oravaissidan utanför gränsen för 35 decibel.
Den slutliga delgeneralplanen för Oravaismöllorna är som bäst framlagd till påseende. På onsdag går tiden ut för att lämna in synpunkter på den.
– Hittills har vi inte fått någon anmärkning på planen, säger Niskala.
Om allt går som tänkt kommer kommunfullmäktige i Vörå att behandla delgeneralplanen i mitten av juni. Då är det också tänkt att Vöråfullmäktige ska behandla delgeneralplanerna för två andra vindkraftsparker i Vörå.
I planeutkastet för Sandbacka i Nykarleby finns anvisat 10 möllor med en placering som uppfyller det tidigare avståndskravet på 10 gånger navhöjden. I de anmärkningar som lämnats in till utkastet kräver både fast bosatta och fritidsboare att avstånden till Sandbackaparkens vindkraftverk måste förlängas till två kilometer.
Betyder de skärpta avstånden att antalet möllor i parken krymper ytterligare?
– Det är för tidigt att säga. Men två kilometer är ett tufft avståndskrav i fråga om Sandbackaparken, som i vilket fall som helst måste granskas på nytt, säger Tom Johansson.
Tidigare har både markägare och representanter för vindkraftsbolaget Svevind sagt att de sträcker upp händerna om antalet vindkraftverk halveras.
När det gäller den nya skärpta gränsen i Nykarleby vill ingen av dem uttala sig. Däremot kommer parterna att noga syna både HFD-beslutet om Ömossa och Korsholms nya policy när det gäller placeringen av vindkraftverk (se ÖT 21.5).
Profur fördubblar skyddsavståndet
Finlands pälsdjursuppfödares förbund rekommenderar att skyddsavståndet från pälsdjursfarm till vindkraftverk förlängs till 1500 meter.
I ett brev till de österbottniska kommunerna meddelar förbundet genom verksamhetsledare Marja Tiura att förbundet slopar den tidigare gränsen på 800 meter och i stället rekommenderar ett skyddsavstånd på 1 500 meter.
Som motivering till det utökade avståndet anger förbundet djurens välbefinnande som det mest centrala.
– Vi har fått kännedom om de nuvarande stora kraftverkens och vindkraftsparkernas sammanlagda effekter, vilket gett upphov till osäkerhet och farhågor om att pälsdjuren utsätts för större påfrestningar än vi tidigare haft anledning att tro, säger Tiura.
Därtill bör man vid planeringen av nya vindkraftsparker beakta pälsnäringens utbyggnadsbehov så att områden lämpade för pälsfarmning kan utnyttjas utan att äventyras av vindkraftsbyggen.
Enligt Tiura anser såväl miljöförvaltningen som kommunerna att pälsnäringen i första hand ska byggas ut i anslutning till de nuvarande produktionsområdena.
