Förtroendet för statsminister Juha Sipilä är förhållandevis stort, men för hela regeringens del är det sämre. Det visar den opinionspejling som Helsingin Sanomat låtit göra. Frågan är sedan vad siffrorna berättar i detta skede. Man kan utgå från att förtroendet för statsministern i denna mätning i hög grad baserar sig på själva regeringsbildningen, på hur man uppfattade att processen framskred. I rask takt bildades regeringen och ungefär enligt den tidtabell som man hade lovat. Mycket tydde på beslutsamhet och ett samförstånd mellanpartierna i koalitionen. Sipilä ansågs visa prov på systematiskt agerande och stor handlingskraft och fick pluspoäng i kanten. Regeringen har nu några veckor bakom sig och har givetvis inga egentliga resultat att visa på. Hittills har energin gått till att precisera regeringsprogrammet för tvivlarna. Den nya konstellationen med tre stora partier som skulle ta itu med landets ekonomiska problem gav oppositionen näring direkt. Som väntat har man i förstahand riktat den största uppmärksamheten på sannfinländarna som på förhand anses vara regeringsbasens svaga länk. Till aktiviteten bidrar även att SDP brottas med sviktande siffror. Partiet måste göra något för att få trenden att vända. Det är förstås alltför tidigt att dra några långtgående slutsatser av denna mätning, men den antyder vilka stämningar som råder då regeringsprogrammet vuxit fram. Så småningom ser vi hur Juha Sipilä i praktiken lyckas. Det råder ingen brist på utmaningar. Som bäst hopar sig en del problem över regeringen, utöver de inrikesproblem som den har stålsatt sig att försöka lösa. Fennovoimas byggnadstillstånd i Pyhäjoki fick nya ingredienser i och med att det kroatiska bolaget kom in som delägare. Misstänksamheten mot den nya ägaren har redan bidragit till att undergräva förtroendet för hela projektet och flera av delägarna har börjat dra öronen åt sig. Möjligheterna att uppfylla kravet på den inhems­ka ägarandelen tycks försämras från dag till dag. Samtidigt är kärnkraftslobbyn fortfarande stark. Både från industrins sida och fackligt håll finns stöd för utbyggd kärnkraft. Sipilä och hans regering får sannolikt massiv kritik oberoende av hur det går med Fennovoimas tillstånd. Som bäst är också relationerna till vår stora granne i öster ansträngda. En del av personerna i Rysslands delegation till OSSE-mötet i Helsingfors finns på EU:s sanktionslista. I öst har Finlands agerande kritiserats. Regeringen står på tå för att inte situationen tillspetsas ytterligare. Vid sidan av detta löper hela tiden problemet med den grekiska ekonomin som har hela europeiska unionen i gungning. Den finländska regeringen saknar inte sommarjobb. Jobb saknar däremot alltför många finländare. En växande del av de arbetslösa är också att klassificera som långtidsarbetslösa. Hur Sipilä och hans regering ska få en vändning till stånd har vi inget egentligt svar på. Regeringen lägger mycket prestige i att få till stånd ett samhällsfördrag som i praktiken innebär bland annat längre arbetstider. De vänta sysselsättningseffekterna kommer knappast på kort sikt. Regeringsprogrammet innehåller doser av besk medicin. Det är dessutom en medicin som kan komma att smaka värst för de redan resurssvaga. Det återstår att se hur reaktionerna är då effekterna av regeringsprogrammet börjar konkretiseras. Det är möjligt att popularitetssiffrorna dalar, också för statsministern.