I måndags lämnade kärnkraftsbolaget Fennovoima in en utredning över den nya delägaren Migrit Solarna Energija. Detta tidigare relativt okända kroatiska bolag har väckt nyfikenhet och samtidigt även misstankar om kopplingar till Ryssland. Finlands riksdag förutsätter att minst 60 procent av aktierna ska vara i inhemsk ägo och till det inhemska kan man även räkna EU-länder. Fennovoima ser som väntat den nya ägaren som seriös och trovärdig. Det kroatiska bolaget kan med god vilja fylla formkraven, men för många finns här många stora frågetecken. Detta har inte fått enbart kärnkraftsmotståndarna att vädra morgonluft, utan även en del av de traditionella kärnkraftsförespråkarna har börjat hysa tvivel. Flera kommuner har meddelat att de överväger att dra sig ur projektet. De många turerna som varit inom ägarbasen har skapat en dålig image. Det handlar inte bara om den omstridda kärkraften utan även om förväntningarna på lönsamheten. I dag ser tvivlarnas skara ut att växa. Beslutet att hemlighålla utredningen över Migrit Solarna Energija är inte ägnad att höja allmänhetens förtroende. Finland har en offentlighetslagstiftning där huvudregeln är att alla handlingar som inkommit till en myndighet är offentliga. Men det finns förstås undantag och om sekretessbeläggning ska ske inom givna ramar. Mer eller mindre automatiskt hemlighålls till exempel offerter som lämnats in. Personliga uppgifter hör även till sådant som inte ges ut. Myndigheterna brukar ofta även hänvisa att ärenden är i beredningsskede och ger inte med den motiveringen ut uppgifter. I det nu aktuella fallet hänvisar man till affärshemligheter och att utredningen innehåller personuppgifter. Det är just dessa personuppgifter som allmänheten är intresserad av. Nu lägger sig dunklet sannolikt ännu tätare än tidigare och misstron mot hela projektet ökar. Arbets- och näringsministeriet lovar i varje fall att informera i frågan när genomgången av utredningen slutförts. Migrit har också låtit förstå att bolaget vill vara med och utveckla en koldioxidfri energiproduktion i Europa. Kraftverket i Pyhäjoki ser man som ett av de viktigaste energiprojekten i Europa och banar även väg för att bygga ut kärnkraften i Kroatien. Kärnkraften har alltid varit omstridd. Tidigare handlade det i första hand om säkerheten. Förespråkarna är övertygade om att det handlar om ett rent alternativ och brukar anklaga skeptikerna för känslomässighet i argumentationen. I takt med att tekniken utvecklats har kärnkraftsförespråkarna fått ett övertag. Men det handlar om enorma tidsperspektiv och då är det ändå svårt att övertyga motståndarsidan. Nu har även stormaktspolitiken kommit med som en faktor. Ukrainakrisen har skapat en spänning i hela Europa. Putins Ryssland upplevs som opålitligt. Fennovoima kan inte undgå att förknippas med grannen i öster. De senaste turerna medverkar förstås inte heller till att öka förtroendet. Till saken hör även att Finlands förhållande till Ryssland av andra orsaker är ansträngt. Som EU-medlem är vi med i sanktionerna mot Ryssland. Att Finland som värd för OSSE-mötet inte tillät en rysk delegat att medverka har lett reaktioner, kanske kraftigare än väntat. Finland väljer nu att gå på tå inför grannen. Det kan även påverka besluten som ska fattas om Fennovoima. I dagens läge ligger det nära till hands att undvika sådant som i det östra grannlandet kan uppfattas som provokation. Risken för att blanda ihop gröten och vällingen är stor.