Det har gått ett år sedan Malaysia Airlines flight MH17 sköts ned i östra Ukraina och alla 298 personer ombord omkom. Planet var på väg från Amsterdam i Nederländerna till Kuala Lumpur i Malaysia och majoriteten av passagerarna var från Nederländerna. Ukraina och en lång rad västländer har anklagat proryska ukrainska separatister för nedskjutningen. Planet ska ha skjutits ned med en buk-missil insmugglad från Ryssland. Officiellt vet man inte vad som hänt, men det finns mycket som stöder teorin om att planet blivit nedskjutet. Det finns starkt internationellt stöd för kravet på att man ska tillsätta en internationell domstol där de misstänkta för dådet kan åtalas. Bland länder som krävt att FN:s säkerhetsråd ska besluta om tribunalen finns Malaysia, Australien och Nederländerna. Säkerhetsrådet behandlade frågan i veckan, och en majoritet av länderna i rådet ställde sig bakom kravet som dock förföll eftersom Ryssland som väntat lade in sitt veto mot beslutet. Elva av femton medlemsländer röstade för förslaget, medan Kina, Angola och Venezuela lade ned sina röster. Det hjäpte inte att Nederländernas premiär­minister Mark Rutte enligt brittiska tidningen The Telegraph ringde upp president Putin och bad ­honom att godkänna förslaget. Putin stod vid sitt ”njet”. Dagens Nyheter återger Kremls förklaring till ­vetot. ”Den ryske presidenten bekräftade sin oförändrade ståndpunkt som är olämplig när det gäller att skapa ett sådant här rättsligt organ.” Det uppenbara syftningsfelet har förmodligen uppkommit vid översättningen, men synen på ett internationellt organ som olämpligt att behandla frågan är frapperande. Kreml har hittills bestämt avvisat alla anklagelser om delaktighet i nedskjutningen. Enligt Ryssland var det sannolikt ett ukrainskt jaktplan som sköt ned Malaysia Airlines Boeing 777-plan. Ryssland har ju också med emfas hävdat att man inte stöder rebellerna eller skulle vara en part i det krig som pågår i Ukraina. Den förklaringen fungerar kanske som ett ­argument på hemmaplan, men köps av få eller ingen i väst. Nå, i verkligheten vet vi – formellt – inte vem som avfyrade missilen. Även om allt tyder på att det var proryska rebeller kan det ha varit en ukrainsk provokation. I så fall borde ju Putin ha all anledning att räta ut frågetecknen och rentvå sig från anklagelserna. Enligt militärteknisk expertis ska han dock ha svårt att förklara tekniska fynd man gjort i samband med undersökningen av vraket, fynd som styrker teorin om att det var en buk-missil som träffade planet. Vetot visar på ett Ryssland som i allt högre grad vänder ryggen åt väst och en president Putin som demonstrerar sin maktfullkomlighet och Moder Rysslands återupptagna ställning som stormakt. Samtidigt visar beslutet på världsorganisationens tandlöshet. Trots en klar majoritet kunde ­säkerhetsrådet inte ta beslut eftersom Ryssland kunde utnyttja sin vetorätt, en möjlighet som de fem permanenta medlemmarna Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland – då Sovjetunionen – gavs då FN grundades. Världen är betjänt av samfund med verkliga möjligheter att ingripa vid uppenbara brott mot mänskligheten. De skyldiga måste utlämnas och ställas inför rätta.