Flyktingförläggningar kan grundas på två olika sätt. Det första alternativet är att Migrationsverket grundar en förläggning i en lokal som kommunen äger. Då behandlas frågan av de kommunala organen som bestämmer om kommunen är med eller inte. Men förläggningar kan också grundas i privatägda lokaler och då behövs inte kommunens godkännande, även om Migrationsverket i praktiken nog alltid frågar vad kommunen anser. Om ett akutboende grundas i anslutning till en redan existerande flyktingförläggning är det Migrationsverket som fattar beslutet självständigt. – Nu ska vi ändå komma ihåg att grundandet av en förläggning är en ganska stor fråga för kommunens del. Jag tycker det är nödvändigt att diskutera med kommunen, höra deras syn på saken, trots att beslutet att grunda en förläggning kan fattas i strid med kommunens vilja, säger professor emeritus Teuvo Pohjolainen som är expert i offentlig rätt. Öppenhet är bäst Pohjolainens råd till kommunalpolitikerna är att spela med öppna kort. Att försöka hemlighålla processen gör ingenting bättre. Bland annat på de sociala medierna börjar falska rykten lätt sprida sig om kommunen håller inne med informationen. – Kommunstyrelsen är det organ som representerar kommunen utåt och som uttrycker kommunens åsikt eller ståndpunkt. Den här ståndpunkten ska kommuninvånare kunna se i de officiella protokollen. – Om man tänker på en väldigt liten kommun innebär en flyktingförläggning också förpliktelser bland annat i fråga om hälsovården. Även om kostnaderna ersätts i sin helhet av staten kan det påverka tillgången till vårdtjänster då flera nya klienter plötsligt dyker upp, säger Pohjolainen.