I försöket skulle man få arbeta redan under de tre första månaderna efter att man lämnat in ansökan om asyl. – Det här diskuteras mycket på politisk nivå just nu. Man vill ge asylsökande aktiv verksamhet redan i startskedet och undvika passiv vistelse på flyktingförläggningarna, säger justitieminister Jari Lindströms (Sannf) specialmedarbetare Sakari Puisto. I dag får asylsökande arbeta först efter tre månader, förutsatt att de har identitetsbevis. De som saknar identitetsbevis måste vänta i ett halvt år innan de har rätt att arbeta. Enligt Puisto finns det ett starkt stöd för projektet inom regeringen, men detaljerna är ännu inte klara. Ett annat alternativ skulle vara att genast sänka karenstiderna permanent. Näringsminister Olli Rehn (C) sade i onsdags till Yle att en månad kunde vara en lämplig karenstid innan man får börja arbeta. Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) var på fredagen fåordig om saken. Han sade att frågan har diskuterats i regeringen och att regeringen utreder den. Asylsökande har bland annat fått jobb som städare eller inom lager- och restaurangbranscherna. Det finns stora skillnader mellan EU-länderna i rätten för asylsökande att arbeta. Karenstiderna beror på att många länder ser omedelbar rätt att arbeta som ett dragplåster som lockar folk att söka asyl ogrundat. I praktiken är det ofta svårt för asylsökande att få arbete på grund av bland annat språkproblem. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker stödjer omedelbar arbetsrätt för asylsökande. I ett tal nyligen sade han att asylsökande borde få arbeta från dag ett.