Delårsrapporten över Karleby stads ekonomi ger stadsstyrelsen skrämselhicka. Som det nu ser ut kan resultatet för i år bli uppemot 4 miljoner ­euro sämre än befarat. I budgeten för i år har man räknat med ett minus på 11 miljoner. Därför ­valde styrelsen att stå på bromsen. Anställningsstopp och vikariestopp lades åter en gång in i verktygs­lådan. Endast de nödvändigaste upphandlingarna får ­genomföras. Dessutom ska de olika sektorerna med snabba tag hitta sätt att spara. I och för sig borde inte delårsrapporten vara ­någon total överraskning. Redan då budgeten slogs fast talade man om mycket snäva ramar och om förväntade svårigheter att hålla sig inom dem. Budgeten slogs fast i vetskapen om att år 2014 skulle ge ett överskott. Men det fanns även en medvetenhet om att detta överskott inte var ett kapitel i en framgångssaga. Överskottet berodde till stor del på tillfälliga intäkter, överflyttningar av ­pengar ­inom koncernen. Att hamnen och energiverket ­inte ger någon avkastning till ägaren i år har man varit medveten om. Affärsverken har under tidigare år bidragit med relativt stora summor till stadens kassa. Det är i första hand social- och hälsovården som står för de nu aktuella överskridningarna. Det har blivit en tradition att den sektorn måste få tilläggsanslag på hösten. Beloppen har tenderat att ­minska de senaste åren, men nu ser över­skridningarna ut att växa igen. Det beror i sin tur delvis på att kommunerna har ett större ekonomiskt ansvar för de långtidsarbetslösa. Antalet långtidsarbetslösa är förhållandevis stort här och statens överflyttning av utgifterna landar på social- och hälsovårdsnämnden. Läget är förstås allvarligt. Men å andra sidan ingår skräckvisionerna i en allmän logik. Då den nya budgeten bereds skapar man på detta sätt en krismedvetenhet. I regel brukar det vara positivare tongångar då bokslutet presenteras. Oroväckande i den nu aktuella utvecklingen är att utgifterna stigit kraftigt även om man ­under en rad år ansträngt sig för att bryta den ned­gående spiralen. För ett och ett halvt år sedan gick samtliga­ sektorer genom sin verksamhet och ­hade i uppdrag att komma med förslag hur de själva kan spara. I ­någon mån bet de åtgärderna, men nu tycks man igen vara i samma knipa. Att hela tiden vara under uppsyn är tärande för personalen. Samma tendenser ser vi också på statligt håll. Det är svårt att få pendeln att svänga. Förslag kastas fram, och skjuts ner i följande skede. För Karlebys del finns i varje fall en del positiva­ faktorer. För tillfället ökar inte kostnaderna för specialistsjukvården. Sjukvårdsdistriktet kan ge medlemmarna en återbäring på de andelar som betalats in. För Karlebys del innebär detta cirka 1,4 miljoner euro. Det återstår att se om kostnaderna för specialistvården håller sig på samma nivå även de kommande åren. Vad vårdreformen för med sig är också alltjämt höljt i dunkel. Målet och förhoppningen är att samhället kan få ner vårdkostnaderna genom reformen. Den eventuella besparingen kommer i varje fall inte strax, utan på längre sikt. Erfaren­heten ­visar att resultatet av reformer inte behöver ­vara lägre kostnader. Med ironi sagt skulle landets ekonomi blomstra om alla storstilade reformer är nyckeln till framgång. Investeringar skjuts framDen planerade nya brandstationen illustrerar på sitt sätt den ekonomiska situationen i Karleby. Den nuvarande fastigheten är otidsenlig och en ny­byggnad har länge varit på tapeten. Stadsstyrelsen behandlade häromdagen frågan om en nybyggnad enligt en snabbare tidtabell. Ärendet överfördes till budgetbehandlingen. Även om investeringstakten har varit osedvanligt stor de senaste åren har Karleby många stora byggprojekt i kö. Skolelever har evakuerats på grund av ­problem med inomhusluften och mera långsiktiga ­lösningar måste till, bara som några exempel.