De tre får priset "för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat dna och felsäkrar den genetiska informationen". Deras arbete har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar", heter det i motiveringen. Lindahl är verksam vid Francis Crick Institute och Clare Hall Laboratory i Storbritannien, Paul Modrich vid Howard Hughes Medical Institute och Duke University School of Medicine i USA och Aziz Sancar vid University of North Carolina i USA. – Årets pris handlar om cellens verktygslåda för att reparera dna, sade Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, när han presenterade pristagarna vid en presskonferens. Skador på vårt DNA inträffar varje dag, hela tiden. Det skulle vara ödesdigert om dessa skador inte reparerades, förklarade Sara Snogerup Linse, ordförande i Nobelkommittén för kemi. – Livet så som vi känner det är totalt beroende av dna-reparation, sade hon.  Senast en svensk tilldelades ett vetenskapligt Nobelpris var 2000 då Arvid Carlsson tilldelades priset i medicin eller fysiologi. 2011 tilldelades poeten Tomas Tranströmer litteraturpriset. Thomas Lindahl svarar på några frågor: Tror du att det går att reparera dna till den nivån att vi når evigt liv? – Evigt liv tror jag inte på. Däremot är det viktigt att hitta teknik för att möta allvarliga sjukdomar som cancer. Vad betyder priset för Sverige? – Bakgrunden till min egen forskning kommer från Sverige. Jag fick min grundutbildning i Sverige. – Jag hoppas att det uppmuntrar svensk forskning genom att detta är grundforskning som började på Karolinska Institutet och det är basen för allt jag har gjort senare och jag är mycket stolt och tacksam över att ha tränats på Karolinska Institutet. Tomas Lindahl säger att han är överraskad över att få priset. Han har nämnts i spekulationerna under åren, men det har å andra sidan många andra också. – Så jag är mycket lycklig och stolt över att ha blivit utvald, säger han. Tomas Lindahl är själv medlem i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Att ett pris går till en medlem är ytterst ovanligt, enligt Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson. Enligt KVA har de tre pristagarna inte samarbetat, och deras forskning rör olika mekanismer inom dna-reparation. Tomas Lindahls forskning fick genomslag på 1970-talet medan de övriga två pristagarna slog igenom på 1980-talet. Men det är forskning som i högsta grad fortsätter, enligt KVA.