Norskan har i mer än tio år hört till toppen och sedan premiären i världscupen den 27 december 1999 har det blivit fyra totala cupsegrar. Även amerikanskan Kikkan Randall och Aino-Kaisa Saarinen meddelade i höst att de väntar barn. Saarinen kör i världscupen i Ruka i helgen men Bjørgen och Randall satsar först på nästa säsong då det åter blir mästerskap – VM i Lahtis 2017. Finlands chefstränare Reijo Jylhä tror att det blir mer luft i toppen för nya namn vid sidan av Therese Johaug och Charlotte Kalla. – Läget skapar självförtroende. Man kan säga att hos oss är till exempel Krista (Pärmäkoski) het just nu. Experiment med träning och tävling Pärmäkoski har liksom de flesta övriga finländska landslagsmedlemmarna ökat träningsmängderna med upp till 100 timmar per år. Träningssäsongen har också förlängts och först den här veckan har längdåkarna lättat på träningen och börjat förbereda sig för tävlingsfarten. Det är läge att förnya sig när det är paus från mästerskap i vinter. VM i Falun i fjol gav det klara beskedet att finländarna absolut bör öka träningsmängderna ifall det ska bli medaljer i hemma VM nästa vinter. Jylhä berättar att det blir mera träning under tävlingssäsongen också. Längdåkarna planerar också sina säsonger enligt individuella behov. – Vi har med var och en gjort upp en individuell tävlingsplan. Den största delen av damerna kör många tävlingar och siktar på hela världscupen. En del siktar på sådana världscuptävlingar som är viktigare för just dem. – De som specialiserat sig på en viss teknik kan välja tävlingar som körs med den tekniken, säger Jylhä, som tror att alla då de är i form får tävla i världscupen. Direkt respons Landslaget tyr sig mer än vanligt till vetenskaplig forskning och bland annat testas längdåkarna grundligare än på många år. Landslaget stöds också av en grupp läkare och mentala tränare. – Till exempel fysiologerna är djupare involverade i träningen än i någon annan gren. De inte bara testar utan kommer med direkt respons till idrottarna, säger Jylhä. Mest uppmärksamhet utomlands har finländarnas tilläggssyre väckt. Norrmännen och svenskarna anser att nyttan är tveksam. Jylhä säger att tilläggssyret utgör ett minimalt tillägg till träningen men att det förstås väcker uppmärksamhet. – När marginalerna är små strävar vi efter att göra allt 100 procentigt bra.