– Vi kommer att lösa det här, säger USA:s president Barack Obama om klimathotet. Efter att de flesta av världens ledare lämnat klimatmötet i Paris började tjänstemän från de 195 länderna att bereda väg för ett globalt avtal. Målet är att ett sådant ska klubbas igenom av miljöministrarna den 11 december. USA:s president Barack Obama, som stannat kvar i Paris ytterligare en dag, är optimistisk till att världen kommer att kunna begränsa den globala uppvärmningen till högst två grader. De klimatlöften som länderna hittills avlagt räcker dock inte. Obama betonar att det viktiga är att avtalet upprättar en struktur för världens fortsatta klimatarbete och då behöver avtalet omfatta översyner av det arbetet vart femte år. Något som skulle pressa länderna att höja ambitionerna ytterligare. Ett sådant "starkt" avtal skulle skicka signaler till investerare att satsa på grön energiteknik, enligt Obama. – Då tror jag att vi kommer att nå målen snabbare än förväntat. USA står fast Obama fick frågan om USA kommer att hålla fast vid ett klimatavtal om landet får en republikansk president. – Om 99,9 procent av forskarna och experterna tycker att det är viktigt och 99 procent av världens ledare, då måste också USA:s president tycka att det är viktigt, blev svaret. Under klimatmötets första dagar har ledare från rika länder utlovat mångmiljardbelopp för klimatinsatser i den fattiga världen. De fattigare länderna kräver i förhandlingarna kompensation för både klimatåtgärder och de skador klimatförändringarna åstadkommer. Inga snackisar Den franske presidenten Francois Hollande lovade på tisdagen ut två miljarder euro till satsningar på grön energi i Afrika. Dagen innan kom flera andra utspel om miljardsatsningar. Frågan är om löftena imponerar på de fattigare länderna. – Utspelen har i alla fall inte varit några stora snackisar här, säger Sven Hunhammar från svenska Naturskyddsföreningen som är på plats i Paris tillsammans med många andra miljöorganisationer. Redan 2009 utlovade den rika världen att hundra miljarder dollar till klimatåtgärder skulle överföras årligen från 2020 till fattiga länder. Enligt OECD hade man kommit upp till 62 miljarder 2014. En del av de nya utspelen kan läggas till den summan, medan det är oklart hur mycket av andra utspel som når utvecklingsländerna. Olösta frågor är vad som får räknas in i de hundra miljarderna, hur de fattiga länderna kan vara säkra på att pengarna verkligen kommer och hur de ska få användas.