I oktober 2015 gav undervisnings­minister Sanni Grahn-Laasonen professor Roope Uustitalo i uppdrag att utreda en reform av studiestödet för högskolestuderande. Till grund för reformen ligger ett sparkrav på 70 miljoner euro i studiestödet fram till 2019 och 150 miljoner euro på lång sikt. Samtidigt vill man höja den sammanlagda summan av studiepenning, bostadsbidrag och studielån till minst 1 100 euro i månaden. Enda sättet att få ekvationen att gå ihop torde vara att göra stödet mer lånebaserat. Eller? – Jo, det verkar så, konstaterar ­Monika Antikainen, socialpolitisk expert vid Åbo Akademis studentkår. Uusitalo, som är ekonomiprofessor vid Jyväskylä universitet, ska utreda kostnaderna för studiestödet och de studerandes utkomst. Han ska också se på hur ett förändrat studiestöd påverkar hur personer från olika bakgrund söker sig till högskolutbildning. Den sista februari ska utredningen vara klar. Antikainen gillar inte alls regeringens ambition att igen göra ändringar i studiestödet. Sedan den nuvarande studiestödslagen instiftades 1994 har 76 ändringar gjorts, det vill säga i ­medeltal 3,6 ändringar per år. Under åren 2011–2014 har det gjorts 27 ändringar, vilket innebär att ­dagens ­studerande, eftersom högskol­studier tar flera år i anspråk, underlyder ett flertal olika system. Ida Berg studerar vuxen- och allmänpedagogik medan Cecilia Björkqvist ska bli klasslärare. Båda sitter även i Åbo Akademis studentkårs styrelse. De ser ogärna att studiestödet blir mer beroende av lån. – Det är mycket spekulationer just nu kring hur det ska bli. Många studerande är oroliga, säger Berg. – Argumentet för mer lån är ofta att systemet tidigare var uppbyggt så. Men i dag är inte högskolutbildningen på samma sätt en garanti för att man får arbete. Jag vill inte ta lån. Det blir psykiskt tungt att leva med vetskapen att du har lån att betala tillbaka redan innan du kommer ut i arbetslivet, säger Björkqvist. Enligt beräkningar finns det just nu nästan 50 000 arbetslösa med högskolexamen i Finland. Utsikterna inför ytterligare en förändring i studiestödet gör varken Berg eller Björkqvist glad. – Systemet är redan nu rätt diffust, säger Berg. – Man måste komma ihåg vilket system som gäller vilka studerande beroende på när de inlett sina studier, säger Björkqvist. Enligt Antikainen är det oroväckande att så få konsekvensbedömningar gjorts av ändringarna. Uusitalos utredning borde ge vissa svar men de senaste sex, sju åren har ingen riktig utvärdering gjorts. Den senaste utvärderingen av studiestödssystemet med tillhörande åtgärdsförslag för att uppmuntra till heltidsstudier gjordes 2009 av undervisningsministeriet. – Många av de ändringar som gjorts försnabbar egentligen inte studietakten.