– Kunskapsnivån ser ut att ha sjunkit något i nästan alla läroämnen, med undantag av engelska. Det är all anledning att tänka efter och undersöka om det beror på skolan eller på andra fenomen och händelser i samhället, säger undervisningsråd Leo Pahkin vid Utbildningsstyrelsen. En stor förändring i ungdomarnas värld är digitaliseringen. Internet och sociala medier har förändrat såväl inhämtandet av kunskaper och kontakter som fritiden. Den diginativa generationen tillbringar allt mer tid på nätet. – Vi har ännu inte några forskningsresultat om hur den förändrade tidsanvändningen har påverkat inlärningen. Tar mobiler, surfplattor och datorer allt mer tid till exempel från läsandet, undrar Pahkin. En annan fråga är om skolan kan anpassa sig till förändringen och utnyttja nya redskap i inlärningen. Dystert för matematik och modersmål Niondeklassarna presterade sämre i matematik i Pisa-undersökningen 2012 än tidigare. Även en utredning av elevernas matematikkunskap i slutet av grundskolan som genomfördes samma år visar på en nedåtgående trend, säger specialforskare Juhani Rautopuro vid Nationella centret för utbildningsutvärdering. Pisa-undersökningen sjönk också i fråga om ungas läskunskap. Lärarna är oroade över ungdomars minskade läsintresse, säger undervisningsråd Minna Harmanen vid Utbildningsstyrelsen. – Ungdomar läser allt mer sällan längre allmänspråkliga texter. De är omgivna av en digital miljö där kommunikationen är annorlunda än i skolan. Det påverkar alla läroämnen. Skolans uppgift är att visa på den här skillnaden och få dem att använda ett mer abstrakt allmänspråk. Det positiva är enligt Rautopuro att vid sidan av engelskan har också kunskapsnivån i de andra främmande språken bibehållits. Polarisering och attityder En orsak till de sämre resultaten anses vara polariseringen, det vill säga de växande skillnaderna mellan eleverna. En del barn och unga klarar sig bättre än någonsin, medan det i den andra ändan går allt sämre. Det här undergräver Pisa-framgången, som har ansetts bero på jämlika inlärningsmöjligheter och stöd till alla elever. – Det har också skett förändringar i ungas attityder. Enligt forskningsresultat ser man inte skolan som så betydelsefull som tidigare. Det är så mycket som tävlar om ungas uppmärksamhet. Även vuxnas uppskattning och hur samhället förhåller sig till utbildning påverkar ungas syn på hur viktig skolan är och vad man har för nytta av den, säger Harmanen.