– En idé med entimmeståget är att det är praktiskt, så att människor kan bo där de vill, säger Piekkola. Spåret skulle också göra det lättare att byta arbetsplats, vilket förbättrar dynamiken i arbetslivet, enligt Piekkola. Det nya spåret skulle enligt hans kalkyl öka pendlingen med 40 procent i triangeln Åbo–Tammerfors–Helsingfors. Investeringen på 1,5 miljarder euro skulle betala igen sig på tjugo år, enligt analysen. Påverkar bostadspriser Bandragningen kunde ge sju–åttatusen fler pendlare på Åbo–Helsingfors-axeln, tror Seppo Laakso från analysföretaget Kaupunkitutkimus, som gjort en regionekonomisk analys. Ett nytt spår gör det lättare för alla familjemedlemmar att finna bra jobb, säger han. – Det förnyade arbetslivet ger en ökad efterfrågan på spårtrafik. Det finns också en stor potential för turismen. Förbindelser till flyg och hamnar blir bättre och ger mer stadsturism, evenemangsturism och stopover-resor (dygnslånga besök), beräknar Laakso. Piekkolas och Laaksos studier kommenterades av bland andra veteranpolitikern Osmo Soininvaara. Han tror att en snabbare tågförbindelse kan stävja prisutvecklingen för bostäder i huvudstadsregionen. – Urbaniseringen kan inte stoppas, men om alla flyttar till Helsingfors blir resultatet mycket dåligt. Soininvaara anser att också Uleåborg, Jyväskylä och Kuopio måste beaktas i helheten. Högt på EU:s lista Spårbygget har rätt till en större EU-finansieringsandel än andra satsningar, säger Matti Vuoria, ordförande för delegationen för södra Finlands trafikkorridorer. I den namnstarka delegationen sitter många politiker, stadsdirektörer och näringslivstoppar. – Det är få projekt som EU ser som lika viktiga som det här. Banan är viktig för Finland, Europa och Ryssland. Fönstret är ändå inte öppet i all evighet. Vuoria varnar för att Sverige vänder sig söderut och Finland löper en risk att bli isolerat. Sverige söker mycket mer EU-stöd än Finland för sina satsningar på infrastruktur, påpekar Sauli Hievanen, näringspolitisk expert vid fackcentralen FFC. – Ett nytt spår är centralt för att vi ska få en gemensam arbetsmarknad för södra Finland. Hievanen anser att nuvarande förvaltningsbarriärer förhindrar framsteg. Staten borde styra mer, säger han. – Staten var passiv då Lahtisbanan byggdes. I Orimattila spreds nya tomter ut längs åkrarna, trots att nya stationer borde bli tätbyggda knutpunkter.