Över tusen i kö till tandläkaren

Statistiken från den första oktober visar att 1.061 står i kö och av dem får över hälften, närmare bestämt 663 personer, vänta på sin tid i över ett halvår. Vårdgarantin förutsätter att alla ska få tid till tandläkare i icke-bråds­kande fall inom sex månader. Men det har man inte lyckats hålla i Jakobstadsregionen på många år, nu kan kötiden vara så lång som två år, medger ledande tandläkaren Juhani Salparanta. Vår region är ändå inte värst, Joensuu har till exempel 2.500 personer i kö. Två tandläkarbefattningar kommer att ledigförklaras inom kort. Men förhoppningarna om att faktiskt kunna anställa är inte stora eftersom det råder brist på tandläkare. Bristen förvärrades ytterligare i somras då en tandläkare plötsligt avled. Dessutom har man bland tandläkarna en sjukpensionering, en längre sjukskrivning, flera tjänstledigheter och deltidsarrangemang. Några närmar sig pensionsåldern. – Vi har sex tandläkare för lite. Det har hjälpt lite att rikssvenskar som studerat i Polen gjort sin arbetspraktik här. Men de kan å andra sidan inte finska och kan inte delta i jouren. Arbetshandledningen tar dessutom tid av de andra tandläkarna, säger Salparanta. En tredjedel av tandläkarnas arbetstid går åt till de akuta fallen och därför fortsätter kön med de icke-brådskande fallen växa. Juhani Salparanta påpekar ändå att alla som behöver brådskande tandvård får det. Nu för tiden görs regelbundna tandkontroller vartannat år, men man måste själv komma ihåg att boka tid, säger han. – Den sms-påminnelsetjänst som vi börjat med nu i oktober ska förhoppningsvis minska på de uteblivna tiderna. Hittills har den fungerat bra. En nyligen gjord undersökning bland tandläkarstuderande i Finland visar att få är intresserade av att komma till Jakobstadsregionen för att jobba. Inte ens från den svenskspråkiga utbildningen i Helsingfors finns det något egentligt intresse för vår trakt. Att en ny kurs blir klar snart i Kuopio hjälper knappast eftersom språkkraven på finska och svenska kommer emot, säger Salparanta. Där­emot hoppas han att tandläkarutbildningen i Umeå kan locka österbottningar som sedan är redo att återvända hit för jobb. – I Uleåborg finns det tandläkare som visat intresse för att komma hit och jobba i alla fall tillfälligt, så jag hoppas det bli av, säger Salparanta. Ett annat sätt att få hit tandläkare är att få engagerat något rekryteringsföretag. Social- och hälsovårdsverket har arrangerat ett anbudsförfarande för att kunna arbeta bort kön, ärendet kan avgöras i november efter att offerterna har lämnats in i slutet av oktober. På grund av stadens försämrade ekonomi kan det bli svårt, men Salparanta önskar att kön åtminstone kunde förkortas med rimliga kostnader efter offerttävlingen. Några böter han man inte tvingats betala än, men regionalförvaltningsverket har tidigare kommit med påpekanden om att vårdköerna måste förkortas. Då har man bland annat dragit ner på barntandvården, för att minska köerna. det finns också andra hot mot tandläkarsituationen. Sjukförsäkringsersättningen som FPA betalar ut för privat tandvård planeras sänkas och detta kan tänkas öka köerna till den kommunala tandvården ytterligare. Den jourförändring som planeras kan också bli ett hårt slag. Men Juhani Salparanta hoppas att Jakobstadsregionen kan samarbeta med Karleby i denna fråga. Att i brådskande fall tvingas åka till Seinäjoki eller Vasa ser han inte som en vettig lösning för någon. Både den vuxna befolkningens tänder och barnens tänder har blivit sämre under de senaste åren, säger Juhani Salparanta. Tidigare fick äldre ofta löständer ganska tidigt, men så är det inte längre och då ökar kraven på de äldres tandvård. Samtidigt har barnen allt sämre tänder, delvis på grund av energidrycker och annat sött och delvis på grund av dåligt borstade tänder. – Det är oroande att det finns familjer där man inte hinner se till att barnens tänder blir borstade. Skillnaderna mellan dem som har bra tänder och de som har dåliga ökar hela tiden.

Minskade köer på många håll

Många finska kommuner har minskat sina tandläkarköer tack vare projektet ”Bra mottagning”. Men Jakobstad saknar resurser att delta. Bli av med gamla sanningar, se till att patienten alltid är i fokus, ha en fungerande dialog och ett uppmuntrande ledarskap. Det må låta som floskler, men projektet ”Bra mottagning” som utarbetats i Jönköping har ett klart mål som även torde intressera vår region: att minska väntetider inom vården. Flera finska kommuner har deltagit i projektet sedan 2010, bland annat Sibbo, Kervo, Karis, Rovaniemi och Kyrkslätt. Och resultaten har varit goda. Hittills har redan 129 finska team och cirka 1.000 vårdanställda utbildats inom projektet. Nu är det Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt som håller i fortsättningen ”Hyvä potku”. Med i projektet är denna gång Åbo, Tusby, Esbo, Borgå och Askola. – Ett viktigt mål är att minska vårdköerna, vilket man lyckats bra med på många håll. En av grundidéerna är att mäta efterfrågan och ändra verksamheten enligt resultatet. Dessutom gör man undan så mycket arbete som möjligt varje dag, säger t.f. övertandläkare Sebastian Kaste i Esbo som specialiserat sig på projektet. Många kommuner har också sett över hur man arbetar. De möten som inte ansetts vara nödvändiga har man slopat och dessutom har man sett över hur arbetet fördelas mellan tandläkare, munhygienister och tandskötare. I stället för att både en munhygienist och en tandläkare medverkar i vården har man i många fall kunnat anpassa vården så den görs av endast den ena, säger Kaste. – Väntetiden i Esbo ligger just nu på i medeltal 49 dagar. Målet är att minska väntetiden till icke-bråds­kande vård till 14 dagar. Det är inte omöjligt om man ser över hur man jobbar inom tandvården, menar han. De kommuner som deltagit i projektet har använt sig av olika tekniker för att förbättra vården. Man har ökat kapaciteten genom bland annat frivilligt extraarbete, köptjänster, servicesedlar och en ny arbetsfördelning. Juhani Salparanta, ledande tandläkare i Jakobstad, känner till projektet och säger att Jakobstadsregionen har haft planer på att delta tidigare. – Men det skulle krävas mer resurser för att kunna i delta i ett dylikt projekt. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med folk. Och det är den saken vi måste lösa först. Esbo och många andra kommuner har helt andra förutsättningar att delta i projektet eftersom de har personal. I Jakobstadsregionen har man ändå gjort många saker som till exempel Kervo gjort. Man har infört individuella granskningsintervaller för patienter, ger bara en tid åt gången till en patient och håller en enklare struktur i tidsbeställningsdagböcker. Dessutom har man reserverat mer kapacitet under de dagar då efterfrågan på tjänster är större och använt mer munhygienister och tandskötare med egna patienter.