Orlando är förutom en stad i Florida också namnet på en av Virginia Woolfs mest kända böcker, en mångbottnad roman inspirerad av den nära vännen Vita Sackville-Wests familjehistoria, en skröna om engelsk litteraturhistoria – och en ikonisk berättelse inom queerlitteraturen. Namnlikheten är en händelse som ser ut som en tanke. Natten till lördag stegade Omar Mateen, född i New York av afghanska föräldrar 1986, in på gayklubben Pulse i Orlando, dödade 50 människor och skadade ytterligare drygt 50, höll flera nattklubbs­gäster som gisslan och dödades i samband med att han efter några timmar övermannades av polis. Masskjutningen i Florida betecknas som den värsta i USA:s historia. Händelseförloppet verkar tämligen klart. Mateen kom in, dödade, sårade, höll gisslan och dödades själv i dramats upplösning. Men vad var det som drev gärningsmannen? Omar Mateen levererade själv en förklaring som med detsamma föll i god jord hos politiska profitörer – han ringde strax innan dådet det amerikanska alarmnumret 911 och svor sin trohet till terrorgruppen IS. IS meddelade också senare att de ”tar på sig ansvaret” (vad innebär det egentligen?) för dödsskjutningen. Det finns en rad forskare som tar den kopplingen med en nypa salt – detta även om FBI tidigare utrett Mateens eventuella kopplingar till extremistorganisationer. Till exempel Magnus Norell, forskare med inriktning mot terrorism och Mellanöstern, säger i Dagens Nyheter att IS inte behöver ha planerat själva dådet: ”När en person utropat sympatier till IS måste det inte innebära att det finns en organisatorisk eller planeringsmässig koppling till dem. Det behöver alltså inte vara IS som legat bakom dådet och genomfört det här. Hela deras idé är att människor ska ta egna initiativ.” Också andra forskare manar till sans innan man kan påvisa någon koppling. I den muslimska kyrka Mateen besökte regel­bundet betecknas han som en tystlåten man som inte visat några extremistiska tendenser. Allt detta till trots har Donald Trump som väntas utses till Republikanernas presidentkandidat triumferande sagt ”vad var det jag sade” och traktat efter beröm på Twitter för att han haft rätt i sina varningar om islamismens faror. Det finns tveklöst en islamistisk dimension i dådet. Men hur tungt väger den? • Gärningsmannens far uppger enligt NBC att denne hatade homosexuella och en gång fick ett vredesutbrott då han såg två män kyssas. • Mateens exfru berättar att han misshandlade henne, gav henne stryk regelbundet med rena petitesser som svepskäl. Hennes familj hämtade hem henne från Orlando då våldet bara fortsatte. • Omar Mateen uppges ha varit mentalt instabil och lidigt av bipolär sjukdom. • Trots att Mateen fanns på FBI:s lista över personer med misstänkta terrorkontakter, trots sin mentala obalans, kunde han helt lagligt köpa ett automatgevär av typ AR-15 som han använde vid massdödandet. Vapen av denna typ förbjöds i USA 1994, men förbudet upphävdes 2004 då Kongressen avstod från att förnya lagen. Enligt Helsingin Sanomat har AR-15 blivit massmördarnas favoritvapen i USA då sju av de tio mest dödsbringande attackerna de senaste åren utförts med vapentypen. Helhetsbilden – så långt man kan skönja den i ett så här tidigt skede – ger flera ingångar till diskussion och politiska bedömningar. • Risken för hatbrott mot sexuella minoriteter. • Bristerna i mentalvård. • Våldsbenägna män i största allmänhet. • De frikostiga vapenlagarna i USA. Donald Trump hoppade över alla dessa och gick rakt på en ytterligare aspekt: • Islamsk extremism. Nej, vi kan inte frånse den dimensionen, allra minst det förtryck mot sexuella minoriteter som är verklighet i muslimska länder. Men utifrån sett står det i alla fall i eldskrift ”HATBROTT” över det avskyvärda dådet i Orlando. Undrar vad Woolf skrivit om detta?