NyhetsbildZoom
Henrik Othman.

Högskolor förlorar status

Henrik Othman -
Ett högstående högskoleväsen är ett av kännetecknen på en civiliserad stat. Finland riskerar bli ovärdig den benämningen.

Maj 2016: Markus Jäntti installeras som professor i offentlig ekonomi vid Helsingfors universitet (HU) och håller ett installationstal där han bekymrar sig för den akademiska yttrandefriheten i Finland. Han säger bland anat detta: "Tanken har varit att det är viktigt att säkerställa att de akademiska anställda kan sitta trygga i alla situationer. De ska kunna säga allt och vara sanningssökande. Om inte det ordet är förlegat. Annars kan det gå så, att man sitter som till exempel professor i offentlig ekonomi och använder all sin tid till att slicka de makthavande och berömmer dem för deras kloka beslut."

Ett år senare: Markus Jäntti säger upp sig Han återvänder till en professur i Stockholm han varit tjänstledig från. "Allting är lite svårare i Finland än i Sverige. Allt skapar lite mera friktion här", säger han i Åbo Underrättelser (16/5). För Jäntti var måttet rågat då han deltog i en diskussion om terminsavgifter vid Nationalekonomiska föreningen i måndags. I en intervju för Svenska Yle (17/5) talar han om resursbrist, osäkerhet och en negativt inställd regering.

Jäntti tillträdde för två år sedan. Han kom in i ett skede då universiteten i allmänhet och speciellt HU fick dra åt svångremmen rejält. En femtedel av universitetets administrativa personal förlorade sina jobb. Det här innebar att professorer och andra lärare och forskare själva fick axla en allt större del av byråkratin i stället för det som borde vara biffen i jobbet som lärare och forskare:; ja just det, undervisa och forska.

"Att börja i en sån situation där allt blandas om var ganska svårt", säger Jäntti till Yle.

Men för Jänttis ämnesområde handlade det inte bara om ekonomi utan också om kullkastade strukturer.

Yle förklarar det så här: "Det underresurserade ämnet nationalekonomi vid tre högskolor i Helsingfors har varit samlat i en byggnad, men kommer nu att splittras. Det är det som är orsaken till uppsägningen."

Helsingin Sanomat (HS) skriver (18/5) om diskussionen som kom Jänttis bägare att rinna över och den kraftiga kritik Jäntti riktade mot förslaget om att införa terminsavgifter vid universiteten. Han menade att påståendet från forskarna vid näringslivets forskningscentral Etla om att terminsavgifter inte minskar på jämlikheten är opportunistiskt. "Forskarna rider på begreppet men använder det på ett sätt som avviker från det etablerade inom forskning", sade Jäntti vilket i sin tur ansågs kränkande av de utpekade, medan De grönas riksdagsledamot Antero Vartia som satt i publiken sade att Jäntti talar som en grön riksdagsledamot och anklagade honom för ideologisk blindhet. I HS medger Jäntti att han överreagerade, och visst verkar diskussionen ha drabbats av ömsesidiga primadonnafasoner.

Men i grunden handlar det om djupt allvarliga problem.

De senaste åren har varit stormiga för den finländska högskolevärlden. Det handlar inte bara om kraftiga nedskärningar, utan också om administrativa reformer och förändrade strukturer som hotar både forskningens kvalitet och den akademiska frihet som borde vara ledstjärnan för högskolorna.

I en debattartikel i HS (9/5) skriver Anu Kantola, professor i kommunikation vid HU, i en debattartikel att Finland hotar bli en avkrok inom europeisk forskning. "Universiteten är ingen maskin med där det finns en skruv som man kan vrida till för att den ska börja prestera vetenskap på toppnivå", skriver Kantola. Hon skriver att hon inte är förvånad över att universiteten sidesteppades till förmån för företagsstöd i vårens budgetmangling. Kantola skriver om att kvantitativa mått inte nödvändigtvis säger vad som är bra vetenskap: Utmaningen är inte antalet publikationer utan förhållandet till samhället.

Markus Jäntti är inte den enda som flyr Finland, mest känd av dem som flytt är förmodligen Jaakko Hämeen-Anttila, professor i islam och arabiska, som under högljudda protester lämnade HU till förmån för universitetet i Edinburgh.

"En svala gör ingen sommar" sägs det, men Jäntti är inte ensam och Hämeen-Anttila inte den enda som dragit samma slutsatser före honom.

Ett högstående högskoleväsen är ett av kännetecknen på en civiliserad stat. Finland riskerar bli ovärdig den benämningen.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan