År 1964 var pop- och rockmusiken ung och intresset stort bland många att få ta del av detta nya. Det vittnade inte minst publiken vid bandets repetitioner om. – Vi höll till i Rooska gårdens källare. Vissa flickor lärde sig snabbt när vi spelade. Först stod de på gatan och lyssnade via ventilen, men så småningom vågade de sig ner till oss. Där satt de tysta och störde ingen medan vi övade in nya låtar. Nyligen såg jag en kommentar på Facebook med anledning av vår jubileumsspelning. Där stod: ”Oh, jag minns ännu era träningar”, säger Stig Byskata. Han har tillsammans med de originalmedlemmar som ännu lever förberett Sailors 50-årsspelning. – För oss som var med och grundade blir det en avskedskonsert. Gamla Sailors har återuppstått med fem års mellanrum de senaste 20 åren, men det här blir den sista. Det är bra att sluta när vi ännu låter bra. Sailors introducerade låtar av bland andra The Beatles, Rolling Stones, Animals, The Who, The Kinks och Tages för många unga i Karleby och Jakobstadsområdet. De grundande medlemmarna ville ha ett modernt namn på sitt band och fastnade för Skipper and The Sailors. – Till en början hade vi blåvitrandiga kläder som påminde om sjömanstemat. Mest spelade de på ungdomsgårdarna och på olika skolor i Karleby och Jakobstad, men även ute på landsorter som Toholampi och Kalajoki. – På den tiden var det svårt med popmusik på landet. Där ville man ha tango. I Toholampi minns jag att man kastade snöbollar efter oss när vi åkte hem, och under spelningen satt de och skramlade med småpengar. ”Hur mycket kostar det för att ni ska åka hem” frågade de. Då var ”House of the rising sun” kontroversiell. I dag räknas den väl närmast som gammaldans. År 1966 blev ett viktigt år för Sailors. Då kom de på tredje plats i FM bland poporkestrar i Mässhallen i Helsingfors. Samma år hade de så aktiva fans att de vann omröstningen Finlands populäraste orkester i radioprogrammet Kaleidoskooppi. – Vi var sammansvetsade och hade mycket trevligt tillsammans, även om vi inte alltid delade åsikter inom bandet. Sailors var också husband för ”Popklubben” på Jungsborg som ordnades en vardagskväll i veckan. Där lyssnade man på nya skivor via högtalare och röstade fram den bästa låten. Även inbjudna band från bland annat Uleåborg, Vasa och Jakobstad stod för livemusiken. Mot slutet av 60-talet slutade bandet då trummisen Allan Saarukka flyttade till Danmark för att studera. Flera andra av medlemmarna började också röra på sig. Längst bort flyttade så småningom Jokke Tornikoski som for till Australien. Han är den enda av ursprungsmedlemmarna som gått ur tiden. Han hann vara med och fira orkesterns 40-årsdag på Elba sommaren 2004. Byskata bor i Pargas i dag och var mitt uppe i arbetslivet när det blev dags att återförena bandet på 80-talet. Först inför 30-årsjubileet kom han med igen. Då hade han i nästan 20 år enbart klinkat på en akustisk gitarr till husbehov. Men snabbt kom kunskaperna tillbaka när han började spela med Sailors jubileums­spelningar. I dag spelar ?han också i ett annat band i Pargas. – De andra i Sailors har spelat mer eller mindre hela tiden, också i andra uppsättningar. Bandet Steel inleder nostalgikvällen. Därefter spelar Sailors i den uppsättning de var 1964 och sedan som de verkar i dag. I dagens Sailors (i dagligt tal kallat ”nyky Sailors” i vissa kretsar) spelar Seppo Harju (vokalist), Raimo Hammar (gitarr), Antti Hammar (gitarr), Vesa Hernesniemi (bas) och Martti Oja (trummor). Lasse Lehmus är konferencier. Sailors 50-årsspelning börjar klockan 21 på nattklubben Calle lördagen den första november.