Kommunikationsminister Anne Berner (C) viker inte en tum – skärgårdsborna ska betala en avgift för att åka förbindelsebåt.Det var i november i fjol som minister Berner presenterade sin modell där man "på försök" ska införa passageraravgifter på förbindelsebåtar som trafikerar i Skärgårdshavet och på Finska viken.

Förslaget väckte en storm av protester från de drabbade, med mycket kritiska kommentarer från bland annat Skärgårdsrådet – och ett skriftligt spörsmål från riksdagsledamot Ilkka Kantola (SDP)

Nu har minister Berner besvarat riksdagsledamot Kantolas spörsmål.

Kontentan av svaret är att beslutet består, men att man ska ge möjlighet till årskort som gör avgifterna "skäliga".

Grundbulten i nyordningen är att "skapa marknadsstyrda trafiktjänster" för skärgårdsbor och andra besökare.

För minister Berner, Kommunikationsministeriet och regeringen Sipilä är detta bara ett led av den gigantiska planen på privatisering av trafikleder och digitalt styrd trafik.

Minister Berner talar om skärgårdstrafiken som om den vore en marknad vilken som helst där sund konkurrens håller nere priserna och tryggar servicen för en kundkrets som kan välja det förmånligaste och bäst fungerande alternativet.

Detta är rena nyset när vi talar skärgårdstrafik.

Jo, det finns en uppenbar marknadspotential – under högsommaren när skärgården invaderas av villabor, sommargäster och turister. Men förbindelsebåtarna är skärgårdens livsnerv också då kvicksilvret huttrar längst ned i termometerns glaskula och vinden piskar knutarna med snö.

Hur kan det uppstå en effektiv marknad när den potentiella kundkretsen består av 500 fast bosatta skärgårdsbor?

Förbindelsefartygen är – trots att Berner glider runt frågan i sitt spörsmålssvar – skärgårdsbornas landsväg. De planerade avgifterna är försmak av det system med vägavgifter som Berner med samma envetenhet vill genomföra på landbacken.

Men där Berner motiverar vägavgifterna med att staten samtidigt avser sänka bilskatten, bränsleacciser och fordonsavgifter finns inga motsvarande eftergifter för skärgårdsborna.

Med bara 500 berörda är Berners prat om marknaden alltså utan vettig grund.

Det handlar inte heller om att staten med privatiseringen och avgifterna skulle uppnå några stora besparingar.

De tio fartygen i Skärgårdshavet och de två på Finska viken kostar staten årligen 17,5 miljoner euro. Avgifterna väntas minska de här kostnaderna med 4 miljoner.

Centern har berömt sig för att ta glesbygdens parti, att landsbygden måste få leva och att det ska finnas ett Finland bortom Ring III.

Den deklarationen tycks bara gälla landbacken och de valkretsar där Centern dominerar.

Skärgården är i högsta grad glesbygd och en region som måste hållas levande året om.