– Det är ofattbart och den enskilt värsta katastrofen hittills, säger Ulrika Årehed Kågström, på Röda korset. Italiensk kustbevakning, maltesisk flotta och kommersiella fartyg deltar i räddningsoperationen, som mer eller mindre gett upp hoppet om att hitta fler överlevande. – Den senaste informationen från överlevarna är att det var minst 700 ombord när båten kapsejsade, säger Carlotta Sami, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR, till TT. Enligt UNHCR kan det här vara en av de största tragedier som skett i Medelhavet. Enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa skickade fartyget ett nödanrop efter att ha fått problem med styrningen. Kustbevakningen fick kontakt med ett portugisiskt handelsfartyg, som dirigerades mot platsen men nådde fram bara för att se båten kapsejsa. Enligt Ansa sökte sig människor ombord på den överlastade båten mot ena sidan när de fick syn på det portugisiska fartyget, vilket fick den att slå runt. – Troligen blev de uppspelta. Minst 30 personer har räddats. Och vi hoppas att fler kan räddas. Italienska kustbevakningen koordinerar sina insatser och har skickat tio olika fartyg, helikoptrar och vi hoppas att goda väderförhållanden gör att fler kan räddas, säger Sami. De som räddats finns nu enligt La Repubblica ombord på kustbevakningsfartyget Gregoretti, som finns kvar i området. Larmet gick enligt lokala medier vid midnatt. Fiskefartyget med båtflyktingar hade då tagit sig ungefär halvvägs från Libyen till Lampedusa. UNHCR kräver en omedelbar gemensam europeisk räddningsorganisation i Medelhavet, för att förhindra framtida katastrofer. – EU har gjort för lite och för sent. Lagliga kanaler och vägar för flyktingar att nå Europa måste också införas, säger Carlotta Sami. Krävs lagliga sätt Hon får medhåll från Röda korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. – När olyckan inträffade vid Lampedusa 2013 trodde vi inte att det skulle behöva hända igen. Men det finns inga legala sätt att komma till Europa och de är medvetna om vilka risker man tar när man sätter sig i dödsfällor och försöker ta sig över Medelhavet för att söka skydd i Europa. Det går inte att beskriva, det är ofattbart och förfärligt, säger hon. Enligt henne måste nattens katastrof ses som den värsta enskilda samtidigt som tusentals omkommer sammanlagt varje år på Medelhavet. – EU:s medlemsländer måste ta ansvar för att ta emot kvotflyktingar. Inte ens hälften gör det, säger hon. Ulrika Årehed Kågström menar att Sverige måste driva på så att frågan hamnar högt på EU:s politiska agenda. Dessutom måste det införas humanitära visa, menar hon. – Det är inte rimligt att när man flyr från en humanitär katastrof, att man då inte kan ta sig till Europa utan visum. Då måste undantag av visumreglerna göras. – Allt fokus kan inte sättas på att skydda EU:s gränser. Man har ett ansvar att faktiskt se till att de har rätt att söka skydd undan exempelvis konflikter, säger hon. Cyniska flyktingsmugglare Även Rädda barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin anser att legala vägar måste öppnas upp. – Vi måste förstå att vi sällan haft så många konflikter i världen som vi har nu. De måste få säkra vägar i stället för cyniska flyktingsmugglare som tjänar pengar på detta, säger hon. Dahlin menar att kvoterna måste ökas samt att humanitära visum måste utfärdas. – Dessutom måste vi undersöka möjligheten att söka asyl på plats, säger hon. Enligt henne har Rädda barnen personal på plats på räddningsbåtarna efter nattens olycka. – Det här får inte bli ett dödens hav, säger hon.